Stockholmsområdet sticker ut i rapporten från Byggfakta med en minskning av byggandet av skolor. Men det verkar vara ett tillfälligt hack i kurvan.
– Vi kan bara bekräfta bilden av nedgången som framkommer i rapporten. Men på längre sikt ser vi ett fortsatt stort behov av att bygga fler elevplatser, säger Sofia Johansson som stabschef för fastighetsbolaget SISAB.
Fastighetsbolaget SISAB tillhandahåller skol- och förskolelokaler till Stockholm stads barn och unga. Närmare 85 procent av fastighetsbeståndet hyrs av kommunala verksamheter. Resterande av privata aktörer. SISAB har flera hundratals byggprojekt på gång, stora som små och kostar allt mellan 0,5 och 450 miljoner kronor. Inriktningen är verksamhetsanpassningar, ombyggnader av kök och matsal, underhållsprojekt och nybyggnation av skolor och förskolor. Enligt statistiken från Byggfakta har det varit en nedgång i Stockholm vad gäller nyproduktion av skolor och förskolor.
– Vi har upplevt en nedgång men fortfarande är det ett stort behov av nya elevplatser. Det togs fram en prognos för ungefär fem år sedan då man förutspådde att det behövdes 50 000 nya elevplatser fram till 2040 i Stockholm stad. Det är svårt att ta in hur mycket det är men det motsvarar ungefär ett helt Östersund i innevånarantal. Ett helt enormt uppdrag med andra ord. Nu har den prognosen dragits ner men det är fortfarande väldigt mycket som ska byggas. De senaste fem åren har det varit 5000 nya elevplatser årligen, säger Sofia Johansson
Det är Utbildningsförvaltningen i Stockholm som står för prognosen som visar på tillkommande elevplatser. Fastighetsbolaget SISAB följer deras rapporter när de planerar sin nyproduktion. Det är långa processer. När man identifierat ett behov av mer lokaler tar det ungefär sju år innan en ny grundskola finns på plats. Det är Sweco som hjälper Utbildningsförvaltningen att ta fram prognoserna och det bygger på vilka åldersgrupper som lever och bor i Stockholms stad. Även om den långsiktiga trenden med behovet av fler skolplatser ligger fast påverkas och förändras behoven av yttre faktorer som kan vara svårt att förutspå på förhand.
– Det är flera olika faktorer som påverkar hur befolkningen ser ut i olika stadsdelar. Efter det senaste amorteringskravet kunde man se effekter som att många av de unga familjerna som planerat att skaffa barn och större boende inte längre hade möjligheter på bostadsmarknaden i Stockholm. Har man inte möjlighet att köpa i stan väljer man kranskommunerna i stället. Det blir en dominoeffekt med tillfälligt minskande barnkullar. Men det är svårt att säga att enbart en faktor står för hela nedgången.
I Stockholm stad är också bristen på mark en utmaning. Det finns inga stora tomter som går att bebygga. Exploateringskontoret i Stockholm spelar en stor roll i planeringen för att skolorna ska kunna få ta plats och bidra till att annan verksamhet kan blomstra.
– Det är en jättesvår balans som vi måste ha stor respekt för. Vi vill ha så stor plats som vi bara kan. Men det är svårt. Trycket på elevplatser är också olika områden.
För att komma runt problemet med den begränsade tillgången på tomter försöker man ofta att bygga ut eller bygga om befintliga lokaler. Ett aktuellt projekt är Vasa Real som är en gammal skola nära Odenplan mitt i centrala Stockholm. Där bygger man till en helt ny byggnad.
– Vi har områdesplaner för alla våra skolor där vi har tittat på vilka möjligheter som finns att bygga om för att öka antalet platser. På en befintlig skola kan man bygga till en huskropp. Vi kanske har kapacitet i matsal, idrott och teknikämnen som medger att vi kan tillföra fler platser. Då kan man uppföra en byggnad med bara klassrum exempelvis för att höja kapaciteten. Det är ett sätt som man med effektiva medel kan tillföra fler platser.
Ett sätt att komma runt bristen på bra tomtmark är att omvandla befintliga lokaler som tidigare rymt någon annan form av verksamhet. Just nu är man i produktionsskedet av skolan Brandstegen. Det är helt ny skola som kommer rymmas i den gamla brandstationen i området Midsommarkransen.
– Det är ett bra exempel på hur vi lyckas hitta nya alternativ för att skapa fler skolplatser. Bygget är i full gång och planen är att Brandstegen ska kunna ta emot eleverna i Midsommarkransen år 2022.
Pedagogiken utvecklas och behoven i skolorna behöver också anpassas. SISAB är specialister på fastigheterna och tillhandahåller ett fullserviceavtal till Utbildningsförvaltningen som sitter på kunnandet när det gäller pedagogiken. Det är Utbildningsförvaltningen som sätter ramarna för utformningen av lokalerna.
– Vi måste hela tiden följa med i utvecklingen och anpassa oss till de förutsättningar och krav som vi får från Utbildningsförvaltningen. Tidigare byggde man mycket korridorskolor med klassrum. Idag talar man i stället om att eleverna har en hemvist som består av en större yta med ett mer flexibelt arbetssätt. Det kan exempelvis rymma undervisning, fritids och kvällsaktiviteter.
Den pågående pandemin har påverkat i hela vårt samhälle men SISAB har inte upplevt några direkta effekter i behovet av skolplatser eller i byggprojekten.
– Vi var oroliga i början att vi inte skulle kunna genomföra projekt men det har inte varit några större problem. Vi har kunnat upprätthålla verksamheten. Vi har kunnat genomföra våra projekt som planerat och inte sett några stora ekonomiska effekter. Däremot ser vi en stor risk framöver att kraftiga ökade priser för inköp av byggmaterial kommer öka kostnaderna i projekten. Vi får se hur det kommer påverka verksamheten på längre sikt.
