Skolelever bygger upp Utøya

När Peab fick samordningsansvaret för att bygga upp Utøya i Norge var Peabskolan i Ängelholm snabba att vilja hjälpa till.  Under hösten renoverar 21 elever, uppdelade på fyra arbetslag, en vecka vardera. Alla går tredje året i gymnasiet på Byggprogrammet med inriktningarna trä, betong och anläggning.

– Jag kände i magen att det här skulle vi göra. Att ta chansen att vara med om något viktigt, som är konkret och som har betydelse, säger Fredrik Samuelsson, rektor på Peabskolan.

Det regnar på Utøya när Byggvärlden är på besök. Eleverna Tommy Troedsson och Kristoffer Blomnér sågar ny knutbräda på Skolestuan. De halkar i leran och fryser om händerna, trots arbetshandskar.
Inne i Skolestuan är det varmare. Här skruvar tre av eleverna ihop ett nytt kök tillsammans med yrkeslärare Jojje Levin.

– Tänk på att inte stressa. Vi har inga krav på oss att det ska gå snabbt, men vi ska lämna ett välgjort arbete efter oss.

Förutom kök rymmer Skolestuan ett tjugotal sängplatser och ett allrum. Här inne gömde sig 47 ungdomar under massakern den 22 juli 2011, då 69 personer dödades på ön. De barrikaderade dörrar och fönster med madrasser och klarade sig undan. Anders Behring Breivik nöjde sig med två skott genom fönstret i dörren och gick vidare.

– Det känns ju helt overkligt, säger Robin Callesen. Obehagligt och overkligt.

Utøya har en viktig plats inom norsk politik. Här har Arbeidarpartiets ungdomsförbund ordnat sommarläger i över 60 år.  Jörgen Watne Frydnes är projektledare på AUF och leder uppbyggnaden.

– Vi har kommit till den slutsatsen att det bästa vi kan göra för att hedra offren är att bygga upp Utøya igen. Dessutom vill vi visa att gärningsmannen inte har lyckats riva ned det vi har format under så många år, säger han.

Sommaren 2015 planerar de att på nytt hålla sommarläger på Utøya och Jörgen Watne Frydnes hoppas att Nya Utøya ska finnas för generationer framöver och fortsatt vara en plats för vänskap, demokrati och engagemang.

Men det finns också de som önskat att ön hade fått vila i frid.

– Det här är en process som tar tid och där ivern att skapa nytt måste balanseras med sorgen hos alla de som har förlorat någon, även om det finns en bred enighet inom AUF att vi ska komma tillbaka till Utøya, säger Jörgen Watne Frydnes.

Klockan är halv åtta på morgonen och det är frukost. För killarna som är vana att börja redan sju, är det sovmorgon. Rektorn Fredrik Samuelsson har fixat våfflor och möts av hurrarop. De flesta har sovit gott även om någon klagar över en hård madrass och någon över att det varit för varmt.

– Jag hade svårt att somna. Låg och funderade fram till klockan fyra, berättar Kristoffer Blomnér.

För även om de har fokus på allt praktiskt som ska göras – byta panel, måla, montera kök och putsa fasad – så är det inte vilken byggarbetsplats som helst.

– Det ligger i bakhuvudet hela tiden. Alla som har dött här och det hemska som har hänt, fortsätter Kristoffer Blomnér.

– Man undrar ju: Varför? Hur kunde det ske?, säger Tommy Troedsson. Men det känns att det har hänt mycket gott här också. Det är bra att de har bestämt sig för att bygga nytt. Att gräva ned det otäcka och fortsätta framåt.

Men kan Utøya bli en plats för glädje igen?

– Ja, jag tror det, fortsätter Tommy. Kanske inte idag, men om några år.

Det tror också Björn Einar Stange på Peab i Norge. Han är projektledare för uppbyggnaden av Nya Utøya.

– Peab har en grundläggande vision om att vara Nordens samhällsbyggare. Vi vill gärna vara med och bygga upp Utøya till att fortsätta vara en viktig arena för samhällsengagerade ungdomar.
Men han är också medveten om att det är ett projekt som väcker känslor och att det kan bli en del svårigheter också av praktisk karaktär.

– Jag är ödmjuk inför uppdraget. Utøya berör många och uppbyggnaden måste göras med en helt annan hänsyn än vid andra bygguppdrag. Dessutom ligger det på en ö och det blir därför mer komplicerat att forsla över material och maskiner.

Julen 2011 valde Peabs medarbetare i Norge att ge sin julgåva till Utøya. Tillsammans med ett tillskott från koncernen bidrar Peab med 670 000 kronor till uppbyggnaden, som kommer att hålla på under hela 2014. Då har de bland annat ersatt den nuvarande cafébyggnaden, där 13 personer dog, med ett helt nytt mötesområde med kök, matsal, konferensrum och klocktorn. Dessutom kommer det att finnas ett minnesmärke samt någon form av utställning på ön.

Nu hoppas rektor Fredrik Samuelsson att uppbyggnaden på Utøya ska bli Peabskolans projekt och att fler kullar av elever ska få vara med och jobba på ön innan allt är färdigställt.

– Dessutom har vi fått en inbjudan av AUF att få komma tillbaka när Utøya visar sig från sin bästa sida, med 600 engagerade ungdomar på ett sommarläger.

För eleverna kommer projektet på Utøya att bli en del av ett större tema mot främlingsfientlighet. Varje kväll skriver eleverna ned sina tankar och funderingar i en loggbok. Åter i klassrummet kommer de att dela med sig av sin kunskap. Det blir föredrag och en utställning med dokumentation i text och bild,

– Vi vill gärna ha värdegrundsarbete i allt vi gör, ibland kan det bli lite abstrakt men här kan vi anknyta till arbetet mot fördomar och rasism på ett konkret sätt, berättar Fredrik Samuelsson.

Carina Haglind Ahnstedt