42 procent av landets kommuner gör inga som helst kontroller om det förekommer svartarbete i kommunala byggprojekt, enligt en undersökning av tidningen Byggnadsarbetaren.
– Många kommuner följer bara lagen om offentlig upphandling. De kollar det som måste kontrolleras enligt lagen. Sedan anlitar de den entreprenör som är billigast, säger Dan-Martin Persson till Byggvärlden.
Han är Skatteverkets kontaktperson för Stockholm och några kranskommer. Och Dan-Martin Persson vill att kommunerna tar hjälp av Skatteverket för att kontrollera företag.
Närmare 60 procent av kommunerna genomför kontroller av de företag man kan tänkas kontraktera. Men de flesta kommunerna, drygt hälften, gör sina kontroller bara under själva kontraktstiden. De genomför inga uppföljningar av vad som händer senare under projektet, enligt Byggnadsarbetaren.
Bara 30 procent av kommunerna genomför kontroller som lever upp till brottsförebyggande rådets rekommendationer.
– Upprörande. Byggsektorn är ju en så stor del av det offentliga, säger Lars Korsell, forskare på Brå, i Byggnadsarbetaren.
Den allvarligaste följden är att konkurrensen snedvrids. Entreprenörer som räknar på projekten och lämnar in anbud som baseras på vita löner kan inte konkurrera.
Sedan några år tillbaka driver Skatteverket projektet ”Förebyggande Eko” men man är inte är inte helt nöjd med det ibland bristande intresset i många kommuner. Nu har man fått större resurser än någonsin för att samarbeta med kommunerna och komma åt de svarta pengarna.
Enligt Skatteverket betalar kommunerna ut minst en miljard om året till svarta löner på oseriösa byggföretag — ofta mindre underentreprenörer som det inte är helt lätt att hålla koll på.
Kommunerna nöjer sig ofta med att i samband med kontraktstiden kolla om huvudentreprenören har rent mjöl i påsen. Men det räcker inte.
– Numera måste man kontrollera hela kedjan av olika företag i ett projekt. Och det måste göras med viss regelbundenhet, säger Dan-Martin Persson.
Skatteverket ställer upp med specialkunskaper, uppgifter ur alla register man har tillgång till, rådgivning med mera.
Grundregeln i lagen om offentlig upphandling, som bygger på ett EU-direktiv, stadgar att en kommun eller annan offentlig myndighet ska anta det anbud som är mest ekonomiskt fördelaktigt — såvida leverantören inte dömts för ekonomisk brottslighet.
Kontroll bör inte ske rutinmässigt, enligt lagen. Bara om det kan misstänkas att ekonomisk brottlighet föreligger.
