Arne Hellsten, Malålistan, är den drivande kraften när tio kommuner i Västerbottens inland nu kräver betalt av staten för varje nytt vindkraftverk som byggs inom deras gränser. -Vi vill ju sälja vår natur, men det går ju inte om det ska stå ett vindkraftverk på varje kulle. Vi har redan offrat en stor del av vårt landskap för vattenkraften, säger Arne Hellsten. Så många som 5 000 nya vindsnurror kan komma att uppföras i Norrland framöver. I en del Norrlandskommuner slås rekord: i exempelvis Malå planeras 100 nya vindsnurror, i Ragunda 500 och i Piteå 1 200. Malåborna är inte ensamma om sina krav på kompensation. Kommuner, byar och samebyar i alla fyra Norrlandslän mobiliserar nu i första hand inför förhandlingarna med vindkraftsentreprenörerna. Man vill ha ersättning för inverkan på natur- och kulturmiljöer, och på turistnäringen, renskötseln samt friluftslivet i berörda områden. Olof Johansson, regeringens vindkraftsutredare och tidigare centerledare, samman- fattar läget: – Om kraftbolagen inte vill göra rätt för sig får de ett elände eftersom många då kommer att överklaga tagna beslut, något som fördröjer projekten. Avtal om bygdemedel från vindkraft existerar redan. Det finns exempel på kommuner och byalag som i dag får mellan 0,2 och 0,5 procent av bruttoförsäljningen av el per vindkraftsverk och år. Men det är för litet, menar Jämtlandskommunerna, som vill ha minst 1 procent. Bergs kommun, mitt i länet, kräver det dubbla, 2 procent av bruttoförsäljningen av vindel per år och vindkraftsverk. Även i byarna sluter man sig samman. Föreningen Förenade vindbyar har ett 70-tal byar i främst Jämtland som medlemmar, vilka kräver minst 0, 5 procent. Det förekommer också krav på att kommuner och byar ska få köpa in sig och bli delägare i anläggningarna. Om ersättningarna skulle utebli tycker Malåpolitikern Arne Hellsten att vindsnurrorna kan byggas på annan plats: – Varför ställer ni inte vindkraftverken på Österlen, i Stockholms skärgård eller på Västkusten, om ni nu så gärna vill ha vindkraft?
