Hållbarhetsspecialist Fredrik Dahlgren utför klimatberäkningar vid projekt som ska miljöcertifieras. Just nu jobbar han med Skanskas Hyllie Terrass i Malmö som siktar på en NollCO2-certifiering.
– Jag tycker den certifieringen är tuff, men på ett positivt sätt, säger han.
Fredrik Dahlgren lämnade Skanska för Plant, som utvecklar mjukvaruprogram för klimatberäkningar, för ett år sedan. Men han blev kvar vid samma projekt, nämligen Skanskas Hyllie Terrass, och med samma uppdrag: att se till att byggnaden i den expansiva stadsdelen klarar av certifieringen NollCO2.
– Jag började som intern konsult på Skanska inom avdelningen hållbar affärsutveckling, sedan gick jag över till Plant men fortsatte i ungefär samma roll, förklarar han.
Pilotprojekt för NollCO2
NollCO2 hör till de nyare certifieringssystemen och innebär att koldioxidutsläppen under hela livscykeln beaktas, från utvinning av råvara till sluthanteringen av byggnaden efter att den funktionella livstiden 50 år har uppnåtts. Livscykeln innefattar tillverkning och transport av byggdelar, byggprocesser, användandet och sluthanteringen av byggnaden. Byggnaden måste klara kraven från minst energiklass B, enligt Boverkets byggregler.
Hyllie Terrass har fungerat som ett pilotprojekt för den nya miljöcertifieringen. Fredrik Dahlgren har arbetat till och från med projektet sedan 2018.
– Jag jobbade mycket med SGBC i början, vi hade till exempel ett tekniskt råd i samband med att pilotmanualen kom ut för systemet och vi hade även rundabordssamtal tillsammans med övriga NollCO2-pilotprojekt i landet. Vi gav mycket feedback till SGBC och hade en bra dialog med dem.
Byggcement i stället för anläggningscement
Nu finns det en färdig manual för certifieringssystemet som man jobbar efter i Hyllie. En stor och betydande del för att hålla nere koldioxidutsläppen är kopplat till materialinköpen. Där arbetar man både med inköpsavdelningen och leverantören. Den platsgjutna betongen som används i Hyllie Terrass kommer från närliggande Sydsten, som i sin tur har köpt in cementen från Cementa. Sydsten har sedan blandat ut betongen med slagg för att få ner klimatavtrycket.
– Vi såg också till att vi fick byggcement och inte anläggningscement, trots att betongkonstruktionerna är ganska tjocka i Hyllie Terrass, berättar Fredrik Dahlgren.
Betongstommen kommer från lettiska UTB som Skanska även normalt sett samarbetar mycket med.
– De använder i huvudsak Schwenks miljöcement i i prefabstommen som har 40 procent mindre klimatpåverkan än konventionell cement. Det finns förstås stomtillverkare på närmare håll, men vi bedömde att den här leverantören ändå var bäst för projektet. Vi försökte så gott det gick att hitta alternativa transportmedel, till exempel använda biobränsle och göra omlastningar, men det blev ändå en standardtransport med båt från Lettland till östkusten och sista biten till Hyllie med lastbil.
Återvinning och återbruk
Fredrik Dahlgren berättar att man i bygget av Hyllie Terrass har jobbat systematiskt, först gjort klimatberäkningar och listat de största posterna och sett över var man kan spara på klimatavtrycken. Man har även försökt titta lite bredare på materialen och försöka förstå varför till exempel EPD:n ser ut som den gör för aluminiumleverantören eller stålet eller för betongen. Ett annat sätt att hålla nere koldioxid-utsläppen är återvinning och återbruk.
– Det pratar vi om i många led, var man kan använda återbrukat material. Samtidigt är det ganska svårt att nyttja i projekt som Hyllie Terrass där det är storskaliga lösningarna. Men vi har jobbat mycket med återbruk när det gäller material som aluminium, stål och även då betong i form av återbrukat slagg. Utan detta hade det aldrig gått att klara certifieringen.
Vad är nyckeln för att lyckas hela vägen att certifiera en byggnad enligt NollCO2?
– För oss har samverkansprocessen varit viktig. Det hänger nog samman med att vi har varit pilotprojekt och tillsammans försökt trampa upp rätt stigar. Jag har jobbat nära inköpare, projektchef och projektingenjörer, arbetsledare, produktionschefer och olika typer av specialister, men också med leverantörerna. Ska man till exempel använda en klimatförbättrad betong så är det bra om alla är med och bidrar med synpunkter ur sitt perspektiv, säger han och fortsätter:
– Men viktigt är också att orka hålla de högt uppsatta målen genom hela projektet. Det har funnits perioder då det har känts nattsvart, men då har vi ändå fortsatt att hitta nya lösningar tillsammans med leverantörerna.
Kommer ni att lyckas certifiera Hyllie Terrass enligt NollCO2?
– Det är ju tanken förstås. Just nu är den preliminärcertifierad, sen kommer SGBC att certifiera den när byggnaden står helt klar, det kan till och med dröja ytterligare ett par år efter färdigställandet. Det är mycket dokumentation och data som ska tas fram och lämnas in.
Vad tror du om framtiden för just NollCO2?
– Jag tror på det här systemet. Kraven är hårda och sen har vi dessutom grundcertifieringen att tänka på som i det här fallet är Leed Guld. Jag har hjälpt till och stöttat flera projekt nu som ska certifieras enligt NollCO2 och jag tycker den är tuff, men på ett positivt sätt.
