Byggbranschen har mycket att vinna på att öka digitaliseringen och användandet av AI, det menar Marcus Weiland, vice vd på Savantic, ett konsultföretag inom AI.
Att branschen ligger efter i den resan behöver inte vara något negativt.
– Byggbranschen kan lära av andras misstag och hoppa över ett utvecklingssteg, säger han.
Digitalisering är en av de största utmaningarna för branschen just nu, enligt en ny rapport från BDO. Undersökningar visar också att andra branscher har digitaliserats snabbare än byggbranschen.
Marcus Weiland, vice vd på Savantic och delprojektledare inom Kraftsamling – AI i samhällsbyggandet, säger att han delar den uppfattningen.
– Ett skäl till att det är att byggbranschen är segmenterad på ett annat sätt än andra branscher. Tittar man på en byggarbetsplats är det många bolag som är inne och jobbar. Dessutom är många av uppgifterna som utförs är väldigt specialiserade.
Svårigheten med AI på en byggarbetsplats är att allt sker ute i den fysiska världen och i en snabbföränderlig miljö. För att samla in nödvändiga data måste man montera upp sensorer och kameror och måste då ta hänsyn till GDPR-frågeställningar.
– Där finns inga digitala data som kan användas, som exempelvis är fallet när det kommer till E-handel, där AI används framgångsrikt.
Vilka är de största vinsterna med digitalisering för byggbranschen?
– Jag tror att det finns ganska stora ineffektivitetskostnader på en byggarbetsplats. Det är många som står och väntar. Att veta exakt när leveranser sker, när en maskin är ledig eller när ett moment är klart och nästa kan börja skulle optimera tiden och schemaläggningen. För att kunna skapa det måste man först ha en helhetsbild av läget hur det ser ut just nu. Den bilden måste vara digital, för annars går det inte att göra planeringen mellan de olika aktörerna. Men det räcker inte att den bilden visar nuläget på arbetsplatsen, utan den måste tala om hur det kommer att se ut om fem timmar, om en dag, och en vecka, med så hög säkerhet som möjligt.
Han sammanfattar:
För att skapa nulägesbilden krävs digitalisering.
För att skapa framtidsbilden krävs AI som gör prognoser.
Andra anledningar att öka digitaliseringen är att det kan hjälpa till att hålla ordning på material och maskiner, mäta utsläpp, underlätta en smidigare logistik, se vilka personer som befinner sig på ett bygge och samplanering mellan byggen när det kommer till exempelvis överblivet material.
– Det finns absolut ett intresse, men det verkar inte finnas någon känsla av att det brådskar. Jag skulle önska att fler drivs av känslan att det här måste vi göra för klimatet, säkerheten och för att rädda våra marginaler.
Vad tror du krävs för att öka graden av digitalisering och AI?
– Jag tror att det är två saker. Den ena är att man vågar använda AI där det kan göra stor skillnad, att man fokuserar där det finns ekonomiska vinningar att göra. Där måste man tänka på att det troligtvis inte lönar sig på den första byggarbetsplatsen, utan att det måste skalas upp och användas gång på gång. Det ska ses som en central kostnad som bärs av flera projekt innan det börjar generera vinster. Det andra som man måste göra för att öka digitaliseringen är att samarbeta mellan olika aktörer och mellan olika roller, annars går det inte.
Tror du att det kan finnas något som skyndar på?
– Jag tror att det här med att man måste beräkna sina koldioxidutsläpp kommer att skynda på digitaliseringen jättemycket och digitaliseringen hjälper AI.
Finns det någon risk med att byggbranschen ligger efter andra branscher?
– En stor risk är ju att man tappar kompetens. De som är duktiga vill jobba i en bransch med andra duktiga, man vill vara där det händer. Det riskerar att bli självförstärkande – får man inte in kompetens så blir man heller inte bra och andra branscher springer före.
Finns det någon chans att byggbranschen kommer i kapp?
– Jag tror att man kan hoppa över steg. De som var tidiga med digitalisering, bankerna till exempel, satsade otroligt mycket pengar på att bygga upp infrastruktur för hantering av allt sitt data, överinvesterade kanske till och med. De samlade in massa data, men sen blev allt data bara ett stort träsk av oöverskådliga datamängder som är svåra att använda till något alls. De hade ingen klar bild av varför de digitaliserade till att börja med, utan digitaliserade för sakens skull. Och det kostade enormt mycket pengar. Det misstaget behöver man inte göra inom byggsektorn, utan kan vara mer tillämpningsdriven och rikta in sig på att lösa specifika problem. Satsar man smart kan man komma i kapp ganska fort. Man kan lära av misstagen som andra gjort.
Hur ska ett bolag börja?
– Jag tycker att det bästa sättet att börja är att hitta andra som är i samma situation. Ett bra sätt att göra det är via AI Arena. Det är samhällsbyggnadsbranschens forum för att dela erfarenheter, nätverka och möta varandra. Min andra rekommendation om man ska göra ett AI-projekt är att inte göra det själv utan försöka använda så bra kompetens som möjligt. Då ökar chanserna att lyckas. Det blir väldigt jobbigt om man inte lyckas på första försöket.
Varför då?
– Då sätter sig en bild i organisationen att AI inte fungerar och att det är inget att jobba med. Kanske en känsla av att det funkar i andra branscher, men inte i vår. Tyvärr ser jag ibland projekt som inte är genomtänkta och inte påverkar något på riktigt. Man ställer en robot någonstans, för att säga att man testat, men kompetensen och målet saknas och succén uteblir.
Vilket tips vill du ge till byggbranschen?
– Se till att skapa nytta direkt, ta inte omvägar via roliga projekt. Man lär sig mer av att göra något i skarpt läge. Som jag ser det är det farligt att tro att vi har tid att leka och lattja med det här, för att världen står inte still. Utan det här är ett skarpt verktyg som det går att få mycket nytta av. Om inte vi i Sverige använder det så kommer vi att hamna efter, säger Marcus Weiland.
