Kommunala särkrav vid byggande, för få anbud i upphandlingarna och bristande konkurrens i delar av byggmaterialindustrin.
Det är några faktorer som bidrar till att konkurrensen inom bostadsbyggandet är svagare än den skulle kunna vara. Detta visar en ny rapport som Konkurrensverket gjort på uppdrag av regeringen.
Konkurrensverket fick tidigare i uppdrag av regeringen att utifrån de senaste årens studier redovisa vilka områden som myndigheten bedömer att det är angeläget att belysa bättre än i dag inom bygg och byggmaterialindustrin med avseende på konkurrensen inom bostadsbyggandet. Nu har slutsatserna redovisats i rapporten ”Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utvecklingen 2015–2018 samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov”.
Konkurrensverket konstaterar att det kommit in fler aktörer på marknaden för bostadsbyggande de senaste fem åren, och flera regeländringar har gjorts för att stärka konkurrensen och hålla tillbaka de höga svenska priserna på nyproducerade bostäder. Men några egentliga effekter på bostadspriserna har ännu inte noterats.
– Jämfört med andra branscher så skiljer sig inte byggbranschen sett till antalet stora företag, och den skiljer sig heller inte om man jämför med andra länder. Däremot sticker byggbranschen ut sett till de höga kostnaderna, och just byggpriserna är viktiga för konsumenten, säger Johan Hedelin, analyschef på Konkurrensverket.
Konkurrensverket föreslår att tre områden studeras särskilt för att stärka konkurrensen:
* Kommunala särkrav vid byggande, alltså krav som avviker från det som vanligen gäller, kan driva upp kostnaderna. Konkurrensverket vill att det utreds hur sådana särkrav påverkar bostadsbyggandet och konkurrensen.
* Allmännyttiga bostadsföretag får ofta in ett fåtal anbud när de upphandlar bostadsbyggen. Konkurrensverket vill att det undersöks varför det är på detta sätt, och hur fler byggföretag kan bli intresserade att lämna anbud.
* Det saknas aktuella studier av konkurrensen på marknader för byggmaterial. Detta trots att byggmaterial står för en stor del av de totala byggkostnaderna. Konkurrensverket vill att det utreds hur bland annat snabba prisförändringar och olika nya krav påverkar marknaden.
– När det gäller de kommunala särkraven så har de utretts och reglerats tidigare, men trots detta så upplevs särkraven fortfarande som ett problem av företrädare för branschen. Eftersom problemen med kommunala särkrav inte är lösta så bedömer vi att det måste göras mer på det här området, säger Johan Hedelin.
Att antalet anbud som kommer in vid offentliga bostadsupphandlingar sjunker är ett konkurrensproblem.
– Vi ser en trend att anbuden är på nedgång, de har nästan halverats under perioden, och att koncentrationen till stora byggbolag är stor. Det här kan dock vara konjunkturberoende.
– När det gäller byggmaterial så ser vi hela spannet från i stort sett monopoliserad till en väl fungerande konkurrensmarknad.
För att minska byggkostnaderna i Sverige pekar Konkurrensverket på tre avgörande frågor. Det handlar om att få fler utländska företag att delta i anbudsprocesser, en ökad standardisering av byggandet, så kallad industrialisering, samt en ökad digitalisering där man bättre utnyttjar den nya tekniken i både planerings- och byggproceser.
Men bromsklossen för alla dessa faktorer är de kommunala särkraven.
– Alla spår pekar mot särkraven. Det är svårt att öka standardiseringen om det är olika krav i olika kommuner, det blir svårt för utländska aktörer att sätta sig in i alla olika regler och det blir svårt att införa till exempel digitala detaljplaner om särkrav gäller, avslutar Johan Hedelin.
