Under 2009 byggdes 1,9 bostäder per 1 000 invånare i Sverige. I Danmark byggdes 2,1 bostäder, I Finland 4,3 och i Norge 4,0. Därmed är Sverige sämst bland de närmaste grannländerna på att bygga nya bostäder.
— Finanskris och lågkonjunktur har gjort tydliga avtryck i statistiken över påbörjade lägenheter. Oroliga tider i ekonomin leder till att investeringar skjuts upp eller uteblir. Vår befolkning fortsätter däremot att växa och inflyttningen till större städer är fortsatt stark, säger Björn Wellhagen, ansvarig för bostadsfrågor på Sveriges Byggindustrier, i ett pressmeddelande.
Även under de senaste tio åren har bostadsbyggandet varit lågt i Sverige jämfört med grannländerna. 248 000 nya lägenheter har påbörjats i Sverige under det senaste decenniet, vilket kan jämföras med 239 000 i Danmark, 262 000 i Norge och 298 000 i Finland. Dessa tre grannländer har dock en befolkning som är ungefär hälften så stor som den svenska.
Sveriges Byggindustrier menar att det behövs politiska förändringar för att skapa bättre förutsättningar för bostadsbyggande.
— Vi behöver strukturella förändringar, främst i form av effektiviseringar i plan- och bygglovsprovessen samt en friare hyressättning, för att få till stånd en bättre fungerande bostadsmarknad, säger Björn Wellhagen i pressmeddelandet.
I en debattartikel har Sveriges Byggindustriers vd Bo Antoni tillsammans med Fastighetsägarnas vd Reinhold Lennebo även krävt att bygg- och bostadsfrågorna ska samlas i ett och samma regeringsdepartement. I dagsläget är bygg- och bostadsfrågorna uppdelade mellan framför allt miljödepartementet och finansdepartementet.
Även Stockholms Handelskammare har nyligen krävt att fler bostäder ska byggas i Stockholms län. Enligt handelskammaren saknas nära 73 000 bostäder i Stockholms län, och läget förvärras varje år.
Det leder till att företags utveckling bromsas, menar handelskammaren, och kräver flera åtgärder: att en fast avgift införs i stället för stämpelskatterna för lagfart och pantbrev, att taxeringssystemet avskaffas, att reavinstskatten sänks från dagens 22 procent till 12 eller 13 procent, att personer som hyr ut del av sin bostad får skattebefrielse, och att fri andrahandsuthyrning införs.
— Stämpelskatterna i samband med husköp kan bli höga och slår särskilt hårt mot Stockholm. Avgiften för lagfart och pantbrev ska vara lika stor i hela landet, säger Sofia Linder, analytiker vid Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande.
