Det finns ett stort hot mot Sveriges vatten- och avloppssystem. Det menar NCC, som redogör för risker och reformförslag i en ny rapport.
På måndagens presenteras rapporten för riksdagspolitiker.
Sveriges kommunala vatten- och avloppsanläggningar står inför ett akut renoveringsbehov. VA-nätet, som försörjer cirka 90 procent av landets befolkning, byggdes under 1950-, 60- och 70-talen och börjar nå slutet på sin livslängd. Enligt siffror från Svenskt Vattens investeringsrapport uppgår investeringsbehovet i VA-sektorn till 23 miljarder per år.
– Läget blir allt allvarligare. Det här är ett problem som vi vetat om länge och ett problem som utretts på många håll, men det har inte blivit någon verkstad ännu, säger Henrik Enell, divisionschef på NCC Infrastructure, som tagit fram rapporten ”Hur kan Sveriges VA-system moderniseras”.
Ledningsnätet utmanas också av faktorer som bland annat en växande befolkning i storstäderna och en sjunkande befolkning i glesbygd, skarpare miljökrav och klimatförändringar.
NCC presenterar nio förslag på reformer för ett stärkt VA-nät. Det handlar bland annat om olika finansieringslösningar, tydligare tillståndsprocesser och ansvarsfördelning samt stärkt kompetens och kapacitet inom kommunerna genom avlastning av branschens aktörer.
– Samverkan är viktigt. Förr oss, som ett stort byggföretag, är den här typen av uppdrag vår vardag. Vi bygger om ledningsnät varje år, medan en kommun kanske gör det var 50:e år. Vi vill vara med och bidra genom att dela med oss av våra resurser och vår kompetens, säger Henrik Enell.
– Om vi kommer in tidigt i projekten går det att hitta lösningar som sparar både tid och pengar.
– Antalet meter ledning per individ skiljer mellan 6 och 100 meter i landet. Det behövs någon typ av riktat stöd för att jämna ut olikheterna.
– Det som är så lömskt är att gemene man inte ser bristerna och läckagen eftersom ledningarna ligger gömda under backen. När det uppstår potthål i gatorna blir det klagomål direkt.
