Arbetsgivarna i Sveriges Byggindustrier (BI) anser att avtalen ger byggnadsarbetarna för stort inflytande över vilket lönesystem som ska användas.
Byggnadsarbetarnas fack stretar emot, ovilliga att släppa ett lönesystem som enligt dem bidrar till att byggnadsarbetarna har högre lön än andra LO-medlemmar.
— Om vi släpper efter så förlorar byggnadsarbetarna den makt de har över lönebildningen. Det är det striden gäller, säger Torbjörn Johansson, chef på Byggnadsarbetareförbundets utvecklingsavdelning.
Var femte byggnadsarbetare jobbar på ackord. Löneprincipen har historiska rötter från en tid då arbetsgivare köpte arbetskraft i klump av så kallade procentare. Ackordet innebär att alla i laget delar lika på lönesumman som förhandlas fram för ett projekt.
Parterna har bytt åsikter genom åren, men sällan varit överens. På 1970-talet ville byggfacket ha bort ackord med delvis samma argument, om till exempel försämrad arbetsmiljö, som arbetsgivarna använder idag. Nu är det arbetsgivarna, med Peab, NCC och Skanska som pådrivare, som anser att ackorden måste bort.
BI hävdar att systemet är mycket dyrt. Deras beräkningar visar att kostnaden är mellan åtta och tolv kronor per timme. Byggfacket menar att ackorden är lönsamma för företagen då de leder till högre effektivitet.
Ingen part kan styrka sina uppgifter. Men fackens egen redovisning visar att systemet leder till fler tvister än vad som är normalt i andra branscher.
BI påstår att mellan 40 000 och 60 000 löneförhandlingar genomförs per år på byggarbetsplatser på grund av lagackorden.
Byggnads beräkningar landar på knappt 2 000 ackordsförhandlingar och 5 000 ackordsavstämningar per år. Uppgiften baseras på antalet ackordsräkningar som registrerats i förbundets datahantering under 2007.
Tuppfäktningarna om basfakta är inte viktiga i sak. Däremot visar de att byggbranschens parter har svårt att kommunicera med varandra ens om grundläggande, kontrollerbara, fakta. Det är inget bra utgångsläge för förhandlingar.
Vad händer om byggfacket släpper sitt försvar för ackorden?
Det går att titta på hur fasta löner i byggbranschen bestäms. Då fattar arbetsgivaren beslut om löneökningar. Löneökningarna kommer när de centrala avtalen är klara och det är relativt ovanligt med lokala förhandlingar.
Torbjörn Johansson ser en fri lönesättning som att arbetsgivaren bestämmer helt själv.
Bo Antoni formulerar sin vision så här:
— Det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Men en klok arbetsgivare ser till att ha medarbetarna med sig.
