– Vi är överraskade över den stora uppslutningen och det intresse som visades. Det känns mycket positivt, säger Henrik Svanqvist, Head of Public Affairs, Skanska.
Stockholm är en av Europas snabbast växande städer och fram till år 2070 förväntas befolkningen öka med drygt en miljon invånare. Det ställer höga krav på den yta som finns tillgänglig. Vi står dessutom inför en klimatutmaning som kommer att påverka livet i staden. Stockholm behöver därför en helhetslösning som möjliggör en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar framtid.
Med studien vill de nu visa att det går att bygga de bostäder och stadsmiljöer som behövs för att möta behovet hos kommande generationer. Men för att kunna möta en snabbt växande befolkning måste arbetet påbörjas redan i år.
– Vi jobbar idag med att lösa gårdagens problem. Det här är ett sätt att lyfta blicken mot framtiden. Och det är bråttom, för lyckas vi inte kommer vi att förlora möjligheter för Stockholm att expandera, säger Henrik Svanqvist.
Stockholm har vuxit snabbt. Från 1950 till 2013 ökade länets befolkning från en miljon till 2,1 miljoner invånare. Av dessa bor 40 procent i Stockholmskommun jämfört med 75 procent 1950. Det speglar den bebyggelsespridning som skett i Stockholms län sedan i början av 1950-talet. Väg- och tunnelbanenät har dock stannat upp i utvecklingen, trots ökad miljömedvetenhet.
Med satsningen bygger man en långsiktigt hållbar stad där alla nya invånare ryms och fler kan välja bort bilen. För att uppnå detta behövs enligt studien en gemensam samordning mellan staten, kommuner, landsting och den privata sektorn som innefattar ett helhetstänkande där mark och fastigheter utvecklas tillsammans med infrastrukturen. För att nå dit måste de befintliga genomförandeformerna kompletteras.
Är satsningen realistisk?
– Den är i allra högsta grad realistisk och bygger på en prognos om befolkningstillväxten i Stockholm fram till 2070. Den täthet vi bygger på görs redan idag, så det handlar inte om några utopier. Det som är nytt är det långsiktiga perspektivet, hur infrastrukturen ska bekostas exempelvis, menar Henrik Svanqvist.
En utbyggd kollektivtrafik är enligt förslaget en generator när det gäller utvecklingen av Stockholm. De rekommenderade investeringarna i ny infrastruktur fram till 2070 uppgår till 169 miljarder, vilket motsvarar en infrastrukturkostnad med 3.100 kr per nyskapad kvadratmeter.
Dagens finansieringssystem är baserat på den årliga budgettilldelningen i den offentliga sektorn. Studiens exempel kräver även kompletterande finansiering för att vara möjligt att genomföra. Det kan ske genom en kombination av offentliga och privata medel, exempelvis ökade markvärden genom försäljning av byggrätter, ökade fastighetsvärden genom utveckling av stationsområden, brukaravgifter och ökade skatteunderlag genom tillväxt.
Studien pekar på vikten av att det finns flera olika genomförandemodeller beroende på förutsättningarna i den framtida stadsutvecklingen. Några exempel som ges är Rail & Property-modellen, OPS och Infrastruktur & Råmarksmodellen.
Studien har fått ett gott mottagande. Hur går ni nu vidare?
– Vi har tänkt att fördjupa oss inom några områden av den här rapporten under hösten, exempelvis finansiering. Vi har dessutom redan blivit inbjudna av politiska partier att diskutera detaljerna i förslaget, avslutar Henrik Svanqvist.
Det förändrade klimatet är en av de största framtida utmaningarna, fram till år 2070 beräknas medeltemperaturen öka 3–5 grader. De individuella utsläppen av koldioxid är idag främst kopplade till bilanvändande, uppvärmning och elanvändning i bostäder, flygresor samt köttkonsumtion. Till år 2050 är målsättningen att Sveriges nettoutsläpp av klimatpåverkande gaser ska vara noll.
Med kortare och mildare vintrar kommer våra hus behöva mindre uppvärmning, samtidigt som energin i större kommer från högpresterande våg-, vind-, vatten- och solkraft.
År 2070 är råolja sannolikt en bristvara och den största fossilbränslekällan blir då naturgas följt av kol. Det ställer större krav på vår materialhantering och förmåga att återanvända. En stor del av produktionen måste dessutom ske lokalt vilket påverkar utformningen av städerna.
Privatbilismen spås i framtiden att minska till förmån för kollektiva färdmedel bland annat på grund av ökad flexibilitet i arbetslivet. Det privata resande runt om i världen förväntas avta till följd av begränsad bränsletillgång och högre priser. Det kommer att öka behovet av rekreationsmöjligheter i staden och dess grönområden.
Även handel och världsekonomi ser annorlunda ut när vi närmar oss år 2070 då Indien och Kina förväntas stå för 50 procent av världens BNP. Norden kommer vara en geografiskt, politiskt och ekonomiskt stabil region som är världsledande inom forskning, design och företagande. Stockholms inflytande i världen kommer därmed att öka.
Exempel på genomförandemodellerRail & Property-modellen: De ökade markvärden som en utbyggd tunnelbana genererar, i kombination med ökat kommersiellt fokus på stationsmiljön, används i finansieringen av utbyggnaden.
Offentlig-privat samverkan (OPS): En offentlig beställare handlar upp en alternativfinansierad infrastrukturlösning som innefattar ett långsiktigt åtagande för drift och underhåll. Det resulterar i högre produktivitet och lägre totalkostnad.
Infrastruktur & Råmarksmodellen: Det offentliga står för råmark och det privata säkerställer den infrastruktur som behövs för att kunna färdigexploatera marken. Den värdeökning som uppnås fördelas mellan parterna.
