I stället för att bygga bostäder på den skånska myllan vill de styrande i Helsingborg göra det på en konstgjord ö, som ska anläggas centralt i staden. På H22 City Expo i Helsingborg träffade vi JM som ska förverkliga idén, och vi pratade även med stadens projektledare som ska ro den nya Oceanön i hamn.
Både för kommunen och dess projektledare Dennis Kerkhof är öbygget unikt. Men Helsingborg har utvidgats i Öresund genom tiderna. Hela hamnen och alla pirar är konstgjorda och ursprungliga strandlinjen låg uppe vid Drottninggatan. Nu grävs kanaler i pirsystemet som har bebyggts och även en helt ny ö ska skapas i den gamla färjeterminalens hamnbassäng. Varken fullmäktigebeslut eller detaljplan finns, tillståndsansökan uppges vara klar, men är ännu inte inlämnad.
− Det är en lång och komplicerad process, det finns en hel del utmaningar, första bostäderna byggs tidigast 2027, säger Dennis Kerkhof.
Han leder H Plus-utvecklingen där nya stadsdelen Oceanhamnen, befintliga universitetsområdet och stadsdelen Gåsebäck ingår – ett område på totalt en miljon kvadratmeter. Det var tidigare projektledaren Johan Cedergren som ansvarade för markanvisningsprocessen, men Kerkhof har suttit med i jurygruppen när staden gick ut brett på marknaden för att hitta en partner – utan att precisera en utvärderingsmetod.
− Vi ville ha någon som kunde bygga både ön och bostäderna samtidigt, för att få samordningsfördelar, annars får vi inte ihop det ekonomiskt, fortsätter Dennis Kerkhof som räknar med ett nollsummespel för stadens räkning.
Det kom in nio förslag, ett av dem från JM som vann samarbetsavtalet. Men det har inte undertecknats, först ska man komma överens om vad som ska stå i det.
− Vi har fått markanvisningen och är nu i en avtalsprocess med kommunen, säger JM:s affärsutvecklare Tomas Niklewski och vill inte säga mer än så.
Det finns ingen spikad tidplan, svarar han på frågan om öprojektet löper på enligt plan. Varken han eller hållbarhetschefen Maria Sandell kan svara på specifika frågor om byggteknik, arkitektur eller färgval. Det som är klart är att det planeras för 200 bostäder på den 10 000 kvadratmeter konstgjorda ön.
− Det blir radhus och lägenheter i bostadsrättsform och eventuellt 55+boende och äganderätter, fortsätter Tomas Niklewski.
− Husen kommer att byggas med innovativ teknik. Det kan vara med stommar av trä, klimatförbättrad betong med slagg i stället för cement och fasader av återbrukstegel. Det kan också vara annat som vi inte känner till idag, men som har utvecklats tills vi börjar bygga. Solceller kommer att finnas på taken, säger hållbarhetschef Maria Sandell, som inte ser något behov av mer klimatanpassningar än vid andra kustnära byggnationer.
Oceanön blir klimatneutral
Men hänsyn ska tas till vattenhöjning, översvämningar, stark vind och sol. Betongen ska klara vattentrycket. Det är första gången JM har gjort klimatberäkningar i en markanvisning. Ön ska vara klimatneutral, man ska leva hållbart där och det ska byggas med låg klimatpåverkan, men hur kan man inte säga. Det kommer inte få plats stora träd och odlingar, det blir tajt, men bostäderna blir yteffektiva, en fyra kan ligga på runt 90 kvadrat enligt Tomas Niklewski som föreslår havsodling i hamnbassängen som ett alternativ.
Inte heller JM har tidigare erfarenhet av just öbygge, men har byggt på pirar och i hamnar till exempel i Köpenhamn, Dockan i Malmö och Liljeholmskajen i Stockholm.
− Länsstyrelsen är väldigt kritiska över allt som händer i havet, vi måste verkligen visa att vi inte försämrar miljön, utan värnar om naturvärden. Vi bygger ön på havsbotten, men det har varit hamnområde väldigt länge. Det finns inget skyddsvärt, det har vi koll på, säger Dennis Kerkhof.
Arkitekter har ifrågasatt varför inte ön vrids 20 grader för optimalt solläge, men att följa samma riktning som gäller för all befintlig bebyggelse längs citykusten ligger fast i beställningen från staden.
För att bygga i vatten krävs miljödom från Mark- och miljödomstolen. Inför ansökan krävs samråd med länsstyrelsen. Förutom de ”vanliga” bromsklotsarna i detaljprocessen räknar Kerkhof med en omfattande tillståndsprocess.
Hur ska ön byggas?
− Väldigt förenklat, som en låda där man pumpar ut vattnet och fyller med massor som finns att återanvända. Det beror på vad som finns just då och i närheten – ska det köras med bilar eller båt? Ja, det är många detaljer att jobba vidare med, som gör skillnad för livet i havet. I första etappen har vi gjort ett konstgjort rev, det skulle vi kunna göra vid ön också, med en grövre sida där musslor kan sätta sig. Det är viktigt att tänka hur det kan bli för havslivet när ön är klar, säger Dennis Kerkhof.
Tanken var att stänga av bassängen helt för att köra in och fylla lådan och därefter gräva bort dämningen.
− Men vi har bedömt att vi inte klarar det tillståndet, man får grumling om man stänger av genomströmningen, fortsätter Kerkhof.
Enligt stadens miljöförvaltning kommer i stället minst en av kanalerna, mellan ön och respektive pir, hållas öppen, så att risken för stillastående vatten minskar.
Under försommarens H22-utställning visar JM i 3D hur ön kan se ut, det ska samlas in synpunkter och därefter ska man få klart samarbetsavtalet. Det är upphandlat, men ska upp i politiken. Andra utmaningar handlar om logistiken, väldiga massor som ska läggas någonstans under byggtiden. Ön ska skapas mellan två pirar och helst innan den ena piren bebyggs, så att massor och trafik kan förläggas där.
− Vi behöver fixa till den piren innan vi ens kan börja bygga, underhållet är eftersatt och kajkanten behöver renoveras, berättar Dennis Kerkhof.
Han är från Nederländerna, ett land känt för att bygga halvöar, bland annat i Dubai, eller fylla mellan pirar. Men för egen del blir detta första öprojektet.
− Det är spännande, det här får man inte göra så ofta, säger han.
Är det slut på byggbar mark på land så ni måste börja exploatera vattnet?
− Nej, det finns jättemycket land i Sverige, tycker jag som holländare. Men bördig åkermark vill vi inte ta i anspråk. Om vi vill ge människor möjlighet att leva ett hållbart liv, så ska vi samla dem på liten yta, nära kollektivtrafik. Boende i Oceanhamnen behöver ingen bil. Tanken är en kompakt stad. Utan ön hade vi fått ta åkermark i anspråk, säger Dennis Kerkhof.
Mp, S och V i fullmäktige har varit kritiska till utbyggnaden i hamnen utifrån klimataspekten och för att man inte vet prislappen. Forskare har länge varnat för att bygga nära kusten. Avit K. Bhowmik, biträdande professor i risk- och miljöstudier vid Karlstad universitet, säger att konstgjorda öar inte alls är hållbara:
− Med havsnivåhöjningen och extrema kustöversvämningar blir de särskilt sårbara. Alla dessa anpassningar som nu planeras för ön i Helsingborg hade inte behövts om bostäderna byggdes inåt land. Det krävs infrastruktur och investeringar för att säkra öar och det är inte särskilt kostnadseffektivt.
Bhowmik menar att det är problematiskt att översvämningsområden görs om till urbana områden och att den kustnära utvecklingen försvårar klimatanpassningar. I stället bör vattnet lämnas för att skapa offentliga platser för rekreation och transporter. Mariebergsskogen i Karlstad tar han upp som ett gott exempel.
− Konstgjorda öar stör sedimentflödet i vattnet och påverkar ekosystem och vattenlevande liv negativt, menar Avit K. Bhowmik.
Enligt staden behöver marknivån höjas mycket mer än 3,5 meter innan yttre piren kan bebyggas, dessutom krävs ett yttre skydd i havet utanför.
− Ön innebär ingen fara som vi ser det. I våra detaljplaner jobbar vi med tre och en halv meter över havet och allt som byggs nytt klimatanpassas. Det är det som redan ligger lägre som är i farozonen, säger Dennis Kerkhof.
Enligt honom stormsäkras också allt som nu byggs i Oceanhamnen.
− Byggherrar ska bygga stormanpassat med stenmaterial i fasaden, inga detaljer ska sticka ut och fångas av vinden.
Ön blir granne med industriområdet, men det är närheten till city och havet som marknadsförs.
Vill ni locka ett visst klientel?
− Det är inte nödvändigtvis så, det råkar ligga vid havet. Vi gör det bästa av läget som finns. Det sämre görs bättre. Det är ett gammalt hamnområde, så vi tar inte viktiga miljöer i havet i anspråk, biodiversiteten är dålig från början.
Enligt JM kommer själva bygget ta ett och ett halvt år, men med alla tillstånd och processer räknar man med inflytt först om sju åtta år.
Fakta om Oceanön:
Helsingborgs stad planerar skapa ett litet Venedig med tre öar genom att anlägga kanaler genom gamla Oslopiren och Oceanpiren (gräver av befintlig pir) och däremellan anlägga nya Oceanön. Den nya stadsdelen kallas H+ och ligger mellan stadens resecentrum Knutpunkten och Öresund. Bygget startade 2018 på Oceanpiren, där Granitor har byggt 13 våningar högt Scandichotell med spa på toppen, som öppnade den 23 maj i år. Intill ligger kontorsbyggnaden Prismahuset, med startuppbolag och företag i techbranschen, inflyttning pågår under sommaren.
I första etappen byggdes 350 bostäder i fyra kvarter på Oceanpiren, kontor, restauranger och handel på en kaj. I etapp två blir det mer bostäder och en förskola på samma pir. Nytt badhus och ett intilliggande havsbad planeras i etapp tre och i etapp fyra bostäder på Oslopiren närmast öppna havet, samt Oceanön mellan pirarna. Detaljplan finns för etapp 1-3, men inte 4. Elnätet ska vara ”självläkande”, el ska kunna föras över mellan byggnader och nya avloppssystemet ska producera biogas och växtnäring. Staden har inte svarat vad allt beräknas kosta, men har preliminärt budgeterat en halv miljard kronor för samtliga etapper.
