— Vad jag förstår finns det olika tolkningar av det avtal som ingåtts mellan staten och kommunerna som är med och finansierar Citybanan, säger Stefan Attefall, kd, ordförande i finansutskottet.
Utskottets ska lyssna på parterna, försöka att reda ut problemen och finna en lösning. Ett första utskottsmöte om Citybanan hålls den 13 oktober och omröstningen i riksdagen sker sedan den 18 november.
Tvisten grundar sig i att det 50-tal kommuner i och kring Stockholm (i Mälardalen och Östergötland) som är med och finansierar Citybanan och tillhörande trafiklösningar med två miljarder, inte accepterar de avskrivningsregler som regeringen föreslagit.
Enligt propositionen får kommunerna 15 år på sig att skriva av investeringarna, medan kommunerna önskar avsevärt längre avskrivningstider.
Om kommunernas önskemål inte tillgodoses kommer fullmäktige i kommunerna att villkora investeringsbesluten så att dessa bara gäller om avskrivningarna får ske under hela tågtunnels nyttjandetid.
Men på finansdepartementet står man fast vid att den kommunala avskrivningsperioden bör vara 15 år.
— Man måste slå ut avskrivningen på flera år, men Citybanan är ingen kommunal tillgång utan i statlig ägo och då kan avskrivningstiden inte vara längre än 15 år, säger Daniel Liljeberg, politiskt sakkunnig på finansdepartementet.
Han påpekar att förslaget innebär en förbättring i förhållande till vad som gäller i dag.
Enligt dagens redovisningsregler ska kommunala medfinansieringsprojekt skrivas av samma år som de äger rum.
— Bara om det gäller tillgångar som kommunerna äger har de 33-50 års avskrivningstid, men så kommer inte vara fallet med Citybanan, påpekar Daniel Liljeberg.
— Vi anser ändå att den här investeringen kommer att vara en tillgång för Västeråsborna under hela Citybanans nyttjandetid, säger Elisabeth Unell, moderat kommunalråd i Västerås, som bidrar med cirka 100 miljoner kronor.
Totalt kostar Citybanan 16 miljarder kronor, varav Stockholms stad bidrar med fyra miljarder och staten med resten via Banverket.
