En ny pir, en utbyggnad av Terminal 5 för bland annat säkerhetskontroll och shopping, kongressanläggning, kontor och logistikcentrum är några av projekten som ingår i Swedavias utveckling av Stockholm Arlanda Airport fram till år 2025.
Målet för är tydligt:
– Stockholm Arlanda Airport ska bli den ledande flygplatsen i Norden, säger Stefan Stenberg vd för Swedavia Real Estate.
På Arlandaområdet arbetar cirka 30 000 människor, 600 företag är etablerade på flygplatsen och ungefär 26 miljoner resenärer passerade under 2019. Swedavia Real Estate har målet att utveckla en ny flygplatsstad som är både hållbar och kommersiell.
– Vårt uppdrag är tydligt: att äga, driva och utveckla flygplatser på affärsmässiga grunder. Genom flygplatsnära fastighetsutveckling kan vi skapa värden för att återinvestera i våra flygplatsers konkurrenskraft, säger Stefan Stenberg, vd för Swedavia Real Estate.
Nyligen upphandlades byggentreprenör till den stora till- och ombyggnationen på Arlandas Terminal 5. Den ska ha plats för en ny säkerhetskontroll och en marknadsplats med butiker, restauranger och ytor för avkoppling. Den omfattar totalt cirka 60 000 kvadratmeter, varav 11 0000 kvadratmeter utgör marknadsplatsen. Swedavia Airports har anlitat In3prenör AB som byggentreprenör.
Tanken är att dagens två säkerhetskontroller ersätts av en säkerhetskontroll centralt i Terminal 5 som kommer att ge smidigare resenärsflöden. Den ombyggda Terminal 5 ska vara klar runt 2025.
Arbetet sker parallellt med byggnation av den nya piren på Terminal 5. Piren, som blir cirka 350 meter lång, ska få fjorton nya uppställningsplatser för flygplan med och tillhörande ramp- och taxivägar. Bryggorna ut till planen är anpassningsbara vilket gör att flygplatsen kan alternera och ta emot både stora och små plan vid de nya uppställningsplatserna, vilket ger en ökad flexibilitet.
Våningarna tre till fem är anpassade för resenärer, både Schengen- och non-Schengen. Våning ett och två rymmer bagagehantering för hela flygplatsen. Bygget planeras att starta i början av 2021 och ska även den vara klar runt 2025.
Dessa projekt ingår i Arlandas utvecklingsprogram för 2014-2025. Det är en omfattande plan som omfattar investeringar på drygt 17 miljarder kronor, bara i utvecklingen av själva flygplatsbyggnaderna. Förutom de 17 miljarderna tillkommer också underhållsinvesteringar.
Ett av de viktigaste projekten i utvecklingsprogrammet är redan avslutat. Det handlar om Arlandas nya 20 000 kvadratmeter stora driftområde. Driftområdet invigdes för ett år sedan och ligger i flygplatsens norra del. Totalt handlar det om 15 byggnader som till stora delar består av – både stomme, fasad och innerväggar – av korslimmat trä. De flesta byggnader har även gröna tak.
Parallellt jobbar Swedavia med att utveckla flygplatsstaden kring terminalerna och här ingår kommersiella fastigheter som hotell, kontor, logistik och handelsytor. Där har Swedavia inte specificerat hur mycket de ska investera under de kommande åren.
Office One är Swedavias hittills största satsning på kontorsfastigheter nära flygplatser. Byggnaden omfattar 15 000 kvadratmeter yta för kontor, konferenslokaler, utställningar och showroom. Byggnaden invigdes i maj 2019. Norwegian, SEB, United Spaces och Arbetsförmedlingen och Lufthansa Cargo hör till några av de företag som har valt att etablera sig i Office One.
Nyligen invigdes ett helt nytt hotell på Arlanda, Comfort Hotel. Hotellet har 503 rum och innebär en kraftig ökning av Arlandas hotellkapacitet.
Swedavia har varit byggherre för projektet. 2017, när hotellet var under uppförande, tecknades avtal om försäljning med Wenaasgruppen och Ottersland.
I kommande planer finns exempelvis logistikområdet Logistic City, på totalt en miljon kvadratmeter.
– Säljprocessen startades i höstas och vi har kontakt med flera intressenter. För den första etappen, den södra delen, finns det detaljplanelagd mark och jag skulle tro att det blir byggstart inom ett år, säger Stefan Stenberg.
En stor kongressanläggning finns också med i planerna, liksom ett nytt kontorshus, men de ligger längre fram i tiden.
– Kontoret skulle i så fall ligga i kvarteret intill Comfort Hotel, Clarion Hotel och Office One. Vi ser att det finns en stark efterfrågan på lokaler vid Arlanda och vi ser det som en viktig del i att utveckla området.
Planerna innebär att stora investeringar, samtidigt som flygandet pekas ut som en stor miljöbov.
Under 2019 minskade flyget till och från Swedavias flygplatser med cirka 4 procent färre resenärer i Sverige, jämfört med året innan. Siffrorna för Arlanda är ungefär de samma.
– Det är efter en uppgång under flera år och flera parametrar påverkar sammantaget utvecklingen. Miljödebatten kan givetvis vara en av flera tänkbara förklaringar. Men jag tror inte att lösningen är att alla ska sluta flyga, utan att vi ska flyga på ett hållbart sätt genom att minska utsläppen, säger Stefan Stenberg.
Swedavia själva har satt upp målet att inte ha några utsläpp av fossil koldioxid från Swedavias verksamhet innan slutet av 2020, vilket nås bland annat genom satsning på förnybara drivmedel, elektrifiering av markfordon och arbetsredskap. Flygplatserna i Visby och Luleå har redan nått målen.
– Det ingår i vårt uppdrag att vara ett föredöme och visa att det är möjligt att driva flygplatserna med minsta möjliga klimatpåverkan, säger Stefan Stenberg.
Även när det kommer till själva flyget har Swedavia och flygbranschen satt upp mål. Inrikesflyg ska vara fossilfritt 2030 och utrikesflyget och därmed allt flyg 2045. Det handlar bland annat på satsningar på teknikutveckling, men framförallt på förnybara bränslen och även elektrifiering på sikt. Swedavia har som mål att andelen förnybart flygbränsle vid Swedavias flygplatser ska öka till 5 procent 2025.
Swedavia räknar med att Arlanda kring 2040 kommer att ha cirka 40 miljoner passagerarare jämfört med dagens cirka 27.
– För att ta oss an den utvecklingen, och särskilt när Bromma Airport läggs ned, menar vi att Arlanda behöver en tredje parallell rullbana, som behöver stå klar någon gång kring 2035. God tillgänglighet såväl inom Sverige som till resten av världen är en förutsättning för Sveriges tillväxt, välfärd och hållbarhet. Att Arlanda ges förutsättningar att utvecklas till en attraktiv och välfungerade flygplats är därför av stor betydelse för hela landets utveckling.
Swedavia arbetar för att Arlanda ska vara den ledande flygplatsen i Norden.
– Det innebär att Arlanda ska vara en säker, smidig flygplats med snabba flöden och direktlinjer till attraktiva destinationer. Den ska också vara en föregångare och förebild inom hållbarhet och framtidens resande, säger Stefan Stenberg.
Arlandas utveckling 2014-2025:
Innehåller bland annat avslutade projekt som:
- Office One: nybyggt kontorshus intill flygplatsens terminaler. Huset inrymmer totalt cirka 15 000 kvadratmeter kontorsyta.
- Arlanda Comfort Hotel: 503 rum och ett av Nordens största flygplatshotell. Öppnade i slutet av januari 2020.
- Godsmottagning i den östra delen av Cargo Center-byggnaden i Cargo City. Var klar 2018.
- Driftområde som invigdes 2018. För att göra plats för en ny pir har området för flygplatsens gemensamma operativa driftfunktioner och arbetsområden flyttats. Driftområdet består av 15 nya byggnader med bland annat fältgarage, bussgarage, fordonstvätt och avisning, skärmtak och förråd. Området omfattar 20 000 kvadratmeter och ligger i flygplatsens norra del. Utformningen av området utgår ifrån en tydlig miljöprofil och har fått betyget ”excellent” av det internationella miljöcertifieringsprogrammet CEEQUAL.
Planerade/kommande projekt som:
- Logistic City, område med logistikbyggnader, trafikantservice, fordons- och bränsleservice med mera. Byggs i två etapper, norra och södra delen, och den första etappen, den södra,beräknas vara klar 2023.
- Kongressanläggning på cirka 13 500 kvadratmeter med möjlighet att ta emot 4 000 besökare samtidigt.
- Utbyggnad av Terminal 5, säkerhetskontroll och en marknadsplats med butiker och restauranger.
- Ny pir med fjorton uppställningsplatser för flygplan med och tillhörande ramp- och taxivägar och ska även den vara klar runt 2025. Den blir cirka 350 meter lång.
Källa: Swedavia