Cremonas ansvarige konstruktör har redogjort för att hon valde ett fiktivt mått på avväxlingsbalken på en förhandskopia av ritningen. Tingsrätten anser att hon borde ha valt ett grövre mått och att hon borde ha klargjort för balktillverkaren Ruukki att ritningen var en förhandskopia och inte en tillverkningsritning.
Under rättegången har också två versioner av egenkontrollistor diskuterats. På den ena listan är kontroll förbockad för balken, men inte på den andra. Konstruktören har uppgett att hon bockade för kontroll på fel rad och därför upprättade en ny lista. Tingsrätten konstaterar att hennes agerande enligt hennes egna uppgifter verkar innefatta ett antal misstag och försummelser.
Mejl i fokus
Rättegången har också handlat om den mejlväxling som har förekommit mellan Cremona och balktillverkaren Ruukki. Ruukki ställde frågor om det gick att svetsa en sex millimeters svets på livmåttet sju millimeter, och konstruktören svarade att det gick bra att byta svets från a6 till a4.
Konstruktören har hävdat att svarsmejlet inte hörde till just den frågan, men enligt tingsrätten är det mycket som talar för att så var fallet, vilket innebär att konstruktören borde ha reagerat på att balken snart skulle tillverkas.
Under rättegången har konstruktören hävdat att avsaknad av datering är en överenskommen rutin för förhandskopior. Men tingsrätten noterar att även om den aktuella ritningen inte var daterad, så fanns i samma mejl som ritningen även bifogat en detaljritning över den aktuella balken. Och den detaljritningen var daterad på så sätt som utmärker en tillverkningsritning.
Ogillat åtal
När det gäller avdelningschefen på Cremona, som var projektsamordnare för Kistaprojektet, anser tingsrätten att han inte hade ansvar för att egenkontroll och sidomanskontroll utfördes. Inte heller i sin egenskap som överordnad konstruktören är det visat att han hade ett sådant ansvar, skriver tingsrätten och ogillar åtalet mot honom.
När det gäller den åtalade arbetsledaren på Ruukki har åklagaren hävdat att den avlidne montören påpekade att avväxlingsbalken var för klen. Montörens fru och en kollega till montören har under rättegången berättat hur montören beklagade sig över balken och över att arbetsledaren inte lyssnade på honom.
Tingsrätten skriver att andrahandsuppgifter ger ett lägre bevisvärde än förstahandsuppgifter, och bedömer att det inte är ställt utom rimligt tvivel att montören verkligen gjorde påpekanden om balken till sin arbetsledare.
Saknade skyddsutrustning
Åklagaren har också lastat arbetsledaren för att ha låtit de två montörerna arbeta på stålkonstruktionen på åtta meters höjd utan fallskyddsutrustning. Tingsrätten kallar det ”anmärkningsvärt” att montörerna tilläts arbeta utan livlinor trots att sådan utrustning fanns på arbetsplatsen och bedömer att arbetsledaren har varit oaktsam.
Men domstolen skriver också att det inte kan krävas av arbetsledaren att det ordnas skydd i form av ett skyddsnät under bjälklaget eller en vajer över arbetsplatsen. Och om montörerna hade haft säkerhetsselar och livlinor är det inte säkert att det hade mildrat följderena av olyckan, bedömer tingsrätten, och ogillar åtalet mot arbetsledaren.
Den fjärde åtalade, den samordningsansvarige på Forsen, lastades av åklagaren för trafiksituationen, som ledde till att en förbipasserande bilist hamnade under rasmassorna. Tingsrätten anser inte att det finns anledning att rikta någon kritik mot flaggvakterna på Hanstavägen, men menar att den samordningsansvarige kan lastas för avsaknaden av en godkänd trafikanordningsplan och brister i arbetsmiljöplanen.
Domstolen är dock av uppfattningen att olyckan inte hade kunnat undvikas om arbetsplatsen hade haft en godkänd trafikanordningsplan och en godtagbar arbetsmiljöplan. Därför ogillas åtalet mot den samordningsansvarige och yrkandet om företagsbot för Forsen.
Cremona får företagsbot
När det gäller yrkandet på företagsbot anser tingsrätten att konstruktören har haft ett särskilt ansvar för tillsyn och kontroll i verksamheten på Cremona. Därför finns det grund att kräva Cremona på företagsbot, skriver domstolen. Dessutom tycker tingsrätten att det har funnits vissa brister i hur verksamheten har organiserats på Cremona när det gäller egenkontroll och sidomanskontroll.
Åklagaren yrkade på att Cremona skulle åläggas en företagsbot på fem miljoner kronor. Men tingsrättens dom landade i stället på 1,5 miljoner kronor, med motiveringen att det inte har varit fråga om en systematisk brottslighet och att konstruktörens handlande inte kan ha varit känd av ledningen.
Åklagaren yrkade också på att Ruukki skulle betala minst tre miljoner i företagsbot. Men tingsrätten bedömer att Ruukki inte kan lastas för något som arbetsledaren har gjort eller inte har gjort, och anser inte heller att det är visat att företaget har åsidosatt sina skyldigheter. Därför ogillas yrkandet om företagsbot mot Ruukki.
