Så påverkas miljön av olika byggsystem

Genom att använda klimatförbättrad betong i bygget och HVO-bränsle på byggarbetsplatsen kan klimatpåverkan, det vill säga koldioxidutsläppet, minska med upp till 20 procent.
Det visar en ny rapport som studerat fem olika byggnadsstommar i ett typhus under en analysperiod av 50 år.

Att materialvalet i nyproducerade flerbostadshus på olika sätt påverkar klimatet är välkänt, men det kan vara svårt att jämföra analyser mellan enskilda byggnader.
Nu finns en ny studie där fem olika byggnadsstommar i ett typhus har studerats under en analysperiod på 50 år.
De fem olika konstruktionslösningar som studerats för ett och samma referenshus är: platsgjuten betongstomme med kvarsittande form (VST), platsgjuten betongstomme med lätta utfackningsväggar, prefabricerad betongstomme, volymelement i trä och massiv stomme i KL-trä.
– Det har tyvärr skett en olycklig polarisering mellan trä och betong, och vi hoppas slippa den diskussionen här i dag. Ska vi nå klimatmålen har alla i branschen, oavsett vilket material vi bygger med, ett stort ansvar. Vill vara tydliga med att vi i arbetsgruppen inte har några särintressen i detta, och att Sveriges Byggindustrier är beställare borde väl vara en garant för det, säger Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg, som tidigare jobbat på bland annat Veidekke och JM.
Tillsammans med Martin Erlandsson, teknisk doktor, IVL, Tove Malmqvist, docent, KTH och Nicolas Francart, doktorand KTH, har han skrivit rapporten som presenterades på Sveriges Byggindustriers Forum för bostäder och infrastruktur.

Referenshuset som använts utgår ifrån ett av Svenska Bostäders fyra flerbostadshus i kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen utanför Stockholm, färdigställt 2010. Det aktuella huset har 6 våningsplan inklusive entréplanet, inrymmer 22 lägenheter och har två hissar men inget underliggande garage.
Produktionsskede, byggproduktionsskede, användningsskede och slutskede ingår i beräkningarna, som här sträcker sig över 50 år.
– Från vaggan till graven, kan man säga. Allt som finns i huset är med, från minsta skruv och mutter, säger Martin Erlandsson.

Rapporten presenterar också flera förbättringspotentialer som syftar till att minska klimatpåverkan. Det är åtgärder som författarna anser är realistiska att genomföra.

För de betongbaserade systemen är den viktigaste åtgärden att undersöka möjligheten att välja en så kallad klimatförbättrad betong.
Tre tänkbara alternativ togs fram: Fall A motsvarar en grad av slagginblandning som finns att köpa i dag på svenska marknaden och motsvarar i princip den betong som redan i dag används för grundfallet för de prefabricerade betongelementen i system 3.
Fall B motsvarar ett något mer optimerat slaggcement med hög hållfasthetstillväxt och Fall C innehåller ett optimerat slaggcement med den högsta möjliga ersättningsnivån i dag (65 procent).
För hela produktskedet visar beräkningarna att användning av klimatförbättrad betong enligt ovan kan minskas med 4-17 procent för VST-systemet och 9-23 procent för det platsgjutna betongsystemet med lätta utfackningsväggar.
För det prefabricerade systemet är minskningen 12 procent. Eftersom även de träbaserade systemen har en betongplatta på mark, kan förbättring genom att välja klimatförbättrad betong nås även för de systemen.

Val av armeringsprodukt, byte från fossil diesel till 100 procent HVO-bränsle på byggarbetsplatsen och i transporter lyfts som andra förbättringspotentialer. Det sistnämnda särskilt när det kommer till träelement, eftersom de ofta tillverkas lång från byggarbetsplatsen.

Efter presentationen fick Alf Karlsson, statssekreterare åt bostadsminister Peter Eriksson, kommentera:
– Vi har ett fortsatt stort behov av bostadsbyggande och det är ett pussel att bygga för de som behöver. Men det är viktigt att det byggs hållbart. Det här ställningskriget mellan trä och betong, som min chef är högst delaktig i, är fantastiskt på så sätt att vi har den diskussionen om material. Vill vi bidra till neutralitet krävs det stora åtgärder inom betongsektorn och det finns stor potential. Genom mindre åtgärder kommer man långt oavsett om man bygger i trä eller betong. Det är bra att betong och trä diskuterar vad som är bäst och inte gör som Trump: ”Det här problemet finns inte”.

Seminariet avslutades med en paneldiskussion.

Rapporten som presenterades är en del av resultaten från FoU-projektet ”Klimatpåverkan av nyproducerade flerbostadshus med jämförande LCA-analyser för ett flerbostadshus som typhus”, som släpps 30 september. (SBUF projektnummer 13355.)  
Några delar återstår innan slutrapporten är färdig, till exempel beskrivning av hur biogent kol och karbonatisering av betong hanteras i liknande analyser och en beräkning av klimatpåverkan kopplat till vattenskada för de olika systemen.