Nya Karolinska sjukhuset i Solna byggs som ett så kallat OPS-projekt, offentlig-privat samverkan. Skanska bygger, finansierar och svarar för fastighetsdriften.
Kontraktet mellan landstinget och Skanska förhandlades om så att det offentliga tar ett större ansvar för finansieringen. Detta för att få med oppositionen på uppgörelsen — och för att skattebetalarna skulle stå för en mindre del av notan.
Oppositionslandstingsrådet Ilija Batljan (S) är dock fortfarande kritisk.
– De avkastningngskrav som hämtats från Storbritannien är till exempel totalt orimliga, säger Ilija Batljan till DI.
Projektbolaget ägs till hälften av Skanska och den brittiska riskkapitalfonden Inisfree. De skjuter själva till 1,2 miljarder kronor och kräver för det en ränta på 13,85 procent, enligt de hemliga dokument Dagens Industri tagit del av.
– Detta är ju riskkapitaldelen och att den som tar största risken ska ha betalt för det är klart. Men det är svårt att bedöma om detta är en rimlig nivå när vi inte har hela bilden, säger Jan-Eric Nilsson.
Han är professor i transportekonomi vid VTI, väg- och transportforskningsinstitutet och har skrivit boken Nya vägar för infrastruktur, där han propagerar för OPS-projekt i Sverige. Men han tycker att Nya Karolinska är ett illa valt försöksprojekt.
– Tvärtemot vad de själva sagt gick de in i en förhandling med bara en anbudsgivare. Det var ett misstag att slutföra förhandlingen. Man kan inte vara offentlig med allt och att man som skattebetalare inte får veta mer är en demokratisk brist, säger Jan-Eric Nilsson.
Han hade hellre sett något annat projekt som svenskt OPS.
– Det måste finnas en vettig jämförelse, vad det skulle kostat att bygga på traditionellt vis. Det gör det inte här, säger Jan-Eric Nilsson.
