Vadslagningsfirmor gör sig beredda och champagnen ligger på kylning på institutioner världen över. På måndag får vi veta vilka som tilldelas årets Nobelpris i medicin. Dagarna efter följer tillkännagivandet av fysik- och kemiprisen.
En som vet hur man gör för att få ett Nobelpris är Anders Bárány. Som sekreterare för Nobelkommittén i fysik under 15 år, mångårig medarbetare vid Nobelmuseet och sonson till en Nobelpristagare i medicin har han under många år kunnat studera vad som utmärker en pristagare. Efter att ha träffat hundratals prisade forskare konstaterar Anders Bárány att:
– Nyfikenhet är nog det mest dominerande draget. Att växa upp i en miljö som hjälper den egenskapen på traven är otroligt viktigt.
– Det behöver inte vara som hemma hos mig där det knåpades, smällde och experimenterades. Jag har mött många Nobelpristagare som berättat om hur nyfikenheten väckts i skolan eller under tidiga universitetsstudier.
Dessutom gäller det att berätta för andra vad man gjort, och muta in sin upptäckt. Annars blir det svårt den dag Nobelpriskommittén ska undersöka vem som verkligen förtjänar ett pris.
– Tekniska uppfinnare vill gärna vara lite hemliga, och inte berätta för andra vad de åstadkommit. Det är inte alls bra ur Nobelprissynpunkt, säger Anders Bárány.
Det gäller också att vara ifrågasättande, envis, ärelysten och sätta forskningen före allt annat. Till råga på allt bör man hitta ett område, där det går att göra nya banbrytande upptäckter eller uppfinningar.
Finns det inga genvägar?
– Den enda genväg jag kan se är att hitta en grupp som leds av en tidigare Nobelpristagare. De kreativa miljöer som skapats runt dem har genererat ett flertal pris.
Går det inte att fuska och ”stjäla” en upptäckt och låtsas som om det är ens egen?
– Nej, jag måste protestera mot bara tanken. Nobelpris kommittéerna lägger ner ett ofantligt stort arbete på att hitta de rätta personerna. Se bara på hur det gick till innan Albert Einstein fick priset, där höll man på i tio år innan man beslutade sig för att han var den rätte att ta emot priset.
Hjälper det att besöka Kungliga Vetenskapsakademien ofta? Det gör ju till exempel den världsberömda genforskaren Craig Venter som öppet uttryckt att han vill få priset.
– Craig Venter är en väldigt duktig forskare, men skulle han någon gång i framtiden få priset beror det inte på hur ofta han besökt KVA eller Karolinska Institutet.
Nio tips för att ta hem priset
1. Var nyfiken – hela livet.
2. Berätta för andra vad du gör. Publicering är A och O.
3. Ifrågasätt vedertagna sanningar.
4. Var envis. Många har hållit på 20-30 år med samma problem.
5. Våga vara ärelysten.
6. Forskning är inte något nio till fem-jobb, det är en livsstil.
7. Var strukturerad, så att forskningen inte drar åt fel håll.
8. Hitta ett spännande område och en bra mentor.
9. Om du arbetar i en större grupp, se till att leda den.
En Nobelpristagares råd till unga forskare:
År 1973 fick japanen Leo Esaki Nobelpriset i fysik. I dag förmedlar han fem tips och råd till unga forskare med höga ambitioner:
– Var inte bunden av förutfattade meningar.
– Förlita dig inte på auktoriteter, de har inte alltid rätt.
– Samla inte på dig onödig information.
– Vik inte undan i konflikter som handlar om du har rätt eller inte när det gäller forskningsresultat.
– Glöm inte bort din barnsliga sida.
Nobelpriset grundar sig på den svenska kemisten och industrialisten Alfred Nobels testamente från 1895. Tillkännagivandet av vilka som får priset i medicin, fysik, kemi, ekonomi, litteratur samt för sitt fredsarbete sker i början av oktober. Prisutdelningen och nobelfesten går av stapeln den 10 december i Stockholm och Oslo. Prissumman är cirka 10 miljoner kronor för varje pris.
