Vilken produktionskapacitet har vi om krisen slår till? Vad händer om leveranskedjorna bryts? Vilka medarbetare försvinner i krigsplacering? Den civila beredskapen förutsätter att viktiga samhällsfunktioner ska fungera på samma sätt i kris och krig som i fredstid, skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.
Återkommande skyfall. Höga vattenflöden. Jordskred som drabbar hem, företag, vägar och järnvägar. Stormen Hans konsekvenser slog till med full kraft i somras och påminde om samhällsbyggets sårbarhet.
Bygg- och anläggningsbranschen är en avgörande del av Sveriges beredskap. Vår bransch måste vara redo och kunna fungera även i kriser. Därför medverkar Byggföretagen sedan ett drygt halvår tillbaka i Regeringens näringslivsråd för totalförsvar och krisberedskap.
Näringslivsrådet ska bidra till att förbättra den privat-offentliga samverkan i gemensamma frågor som stärker krisberedskapen och totalförsvaret. Det är ett mycket viktigt arbete. Dels eftersom klimatförändringarna innebär ett större gemensamt ansvar för byggherrar, fastighetsägare, kommuner och myndigheter. Dels eftersom vi har krig i vårt närområde och ett förväntat Natomedlemskap.
Cementkrisen blev en väckarklocka
För bygg- och anläggningsbranschen blev cementkrisen en väckarklocka.
Lärdomen av cementkrisen är att en robust beredskap inte baseras på tillfälliga lagändringar och politiska brandkårsutryckningar. Tvärtom behövs säker tillgång på råvaror, energi och en långsiktig kompetensförsörjning som ser till att fler kan göra jobbet.
Ska vi kunna rusta skolor, sjukhus och stambanor krävs pålitlighet i hela leverantörskedjan. Miljötillståndsprocessen och riksintressesystemet måste moderniseras – för att skapa effektivitet, tydlighet och förutsägbarhet. I de fall där det inte går att kombinera olika samhällsintressen behövs tydlig vägledning som beaktar den övergripande samhällsnyttan.
Den civila beredskapen förutsätter att viktiga samhällsfunktioner ska fungera på samma sätt i kris och krig som i fredstid. Därför måste samtliga aktörer inom näringsliv och industri – inkluderat Byggföretagens medlemsföretag – planera och öva.
Infrastrukturen avgörande
Vilken produktionskapacitet har vi om krisen slår till? Vad händer om leveranskedjorna bryts? Vilka medarbetare försvinner i krigsplacering? En central del av beredskapen är att ha tillgång till viktiga råvaror på nära håll. Här behöver vi också verka på EU-nivå – för att inte onödiga hinder ska ställas upp för skogsavverkning.
Infrastrukturfrågan är helt avgörande för civil beredskap och totalförsvar. Vägar, järnvägar och broar måste vara tillräckligt rustade för att uppfylla vårt ansvar som Nato-land. Vatten- och avloppsystemen behöver underhållas – de flesta kommuner har i dag VA-system från 1960-talet. En robust produktion och överföring av el krävs både för totalförsvaret och den gröna omställningen.
Bygg- och anläggningsbranschen har historiskt alltid varit en beredskapsbransch. Vi vet att upprustningen av samhällskritisk infrastruktur är en förutsättning för att bättre kunna hantera kriser. Vi vet också att kostnaderna för till exempel översvämningsskador är väsentligt högre än kostnaden för de förebyggande åtgärderna.
Tillsammans bygger vi trygghet och säkerhet i en föränderlig omvärld.
/Catharina Elmsäter-Svärd,
vd för Byggföretagen
