Rymdteknik gör färgen energisnål

2010 hade Botkyrkabyggen stora problem med fukt och sprickor i fasaderna på fastigheterna på Branta Backen i Tumba. Där krävdes en snabb åtgärd och de bestämde sig därför för att pröva något nytt.

– Jag hade läst om det här i en tekniktidning och tänkte: Någon måste prova, säger Karl-Erik Käck, teknisk chef på Botkyrkabyggen.

Det han hade läst om var målarfärgen Termoskydd, ett termokeramiskt ytskikt till hälften bestående av mikroskopiskt små keramikkulor, som sades såväl sanera fukt som energieffektivisera fastigheter.

Efter att ha behandlat två fastigheter med färgen dröjde det inte länge innan Botkyrkabyggen såg resultat och de bestämde sig för att behandla ytterligare två flerbostadshus.

I början av nästa år kommer slutrapporten om experimentet men redan nu kan bolaget konstatera att fastigheternas fukthalt sjunkit till normalvärden och att väggarnas isoleringsförmåga förbättrats rejält, tack vare att de torkat ut.

Energibesparingen för 2012 blev 16,7 procent för de båda termoskyddade husen.

– Det här är inga vetenskapliga undersökningar. Men jag tror inte att man har något att förlora. Det är bättre att veta något efter tre år än att inte veta något alls, säger Karl-Erik Käck.

Trots Botkyrkabyggens positiva resultat är det termokeramiska ytskiktet omdiskuterat.

Produkten som tagits fram i Tyskland bygger på en teknik som ursprungligen utvecklades av Nasa för att isolera rymdfärjor.

Forskare inom byggteknik i Sverige har varit minst sagt skeptiska till produkten. Kritiken har bland annat handlat om att det inte gjorts några vetenskapliga undersökningar i Sverige som visar att produkten fungerar.

När svenska företaget Thermogaia nyligen bjöd in till en informationsträff om materialet bjöd de in forskare från både Chalmers och KTH att delta i diskussionerna, men ingen tackade ja enligt Thermogaias vd Berit Lönn.

– Högskolorna har varit väldigt kritiska och jag tror att det beror på att det här är en teknik som ligger i framkant. I Tyskland har man gjort en del vetenskapliga tester och vi har försökt att sammanföra professorer i Sverige och Tyskland, men intresset har inte funnits. Man har för smala rör i sin kunskap och den här tekniken går tvärs över rören, säger hon.

Nu verkar det dock som att materialet kan komma att testas vetenskapligt även här.

– Vi har inlett diskussioner med Mälardalens högskola om en vetenskaplig utvärdering och även med Energimyndigheten om finansiering av undersökningen, säger Berit Lönn.

Lars Bylund, professor i holistiskt byggande vid Bergen Arkitekthögskole, tycker att produkten är intressant och kan ha flera fördelar.

– För nanomaterial gäller inte normala fysiska lagar som gäller för andra byggmaterial. Materialet kan genomgå en så kallad facechange, både stöta ifrån fukt och ta emot fukt, säger han.

Fördelen är att nanomaterial kan ge stor effekt trots att de är mycket tunna.

– Om man frågar någon i byggbranschen hur man gör något mer energieffektivt så får man svaret att man ska isolera mer. Men om man isolerar och isolerar med de traditionella isolermaterialen får man snart inget utrymme kvar. Dessutom är de inte så miljövänliga som man kunde önska.

Han konstaterar att andra branscher som exempelvis elektronikbranschen anammat nanomaterial på ett helt annat sätt.

Att nanotekniken utvecklats explosionsartat de senaste åren är också något regeringen tagit fasta på. De har tillsatt en utredning om en nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial. Rapporten överlämnades nyligen till miljöminister Lena Ek (C).

– Det är viktigt att Sverige har en beredskap och en handlingsplan för att hantera nanomaterialen. Användningen av nanomaterial har de senaste åren ökat och utvecklingen går mycket snabbt. Jag ser ett behov av att ta tillvara på möjligheterna med nanomaterial och samtidigt främja en utveckling där hänsyn tas till hälso- och miljöriskerna med nanomaterial, kommenterade hon utredningen.

Marie Bergström
[email protected]