Bara energieffektiviseringsåtgärderna i de nedgångna miljonprogramshusen som byggdes 1961-1975 uppskattas kosta mellan 50 och 120 miljarder kronor. Nästan 80 procent av de 650 000 lägenheterna som byggdes under åren 1961-1975 har ännu inte renoverats. Renoveringarna i sin helhet förväntas kosta minst 300 miljarder, enligt en studie från Industrifakta.
— Det är pengar som inte finns i dag. I bästa fall finns det finansiering till hälften av åtgärderna, säger Rolf Persson, vd på marknadsanalysföretaget Industrifakta.
För att kunna finansiera renoveringarna skulle många bostadsbolag behöva höja hyran med 40-50 procent, vilket är en omöjlighet. Det har fått många aktörer att ropa på statliga renoveringsbidrag eller rot-avdrag för energieffektiviseringar.
Finansmarknadsminister Mats Odell gav innan årsskiftet kalla handen till en statlig satsning på renovering av de nergångna miljonprogramsområdena. Rolf Persson tror inte att regeringen kommer att rikta några direkta renoveringsstöd till bostadsföretagen.
— Däremot så finns det en diskussion inom regeringen kring rotavdrag för flerfamiljsbostäder, säger Rolf Persson.
Själv anser han att den mest gångbara lösningen politiskt vore att skapa en investeringsfond för miljöprogramsrenoveringarna med hjälp av statliga kreditgarantier.
Dessutom måste byggbranschen börja tänka i nya banor — de omfattande renoveringarna gör att underleverantörerna måste börja arbeta bredare och i större utsträckning erbjuda helhetslösningar.
— Det behövs en ny typ av leverantör som kan ta totalansvar för hela renoveringen, är flexibel och kan hantera många olika åtgärder. Kunderna som behöver ha sina hus renoverade vill inte köpa in tjänster av tio olika företag — de vill anlita ett företag som står för samordningen, säger Rolf Persson.
