Robert Hällmark, adjungerad professor i byggkonstruktion vid Luleå tekniska universitet och senior teknisk specialist på Trafikverket, är Årets brobyggare 2022.
Han får utmärkelsen för bland annat sitt arbete med att förstärka stålbalksbroar och eftersom han är en ”inspiration för kommande konstruktörer.”
– Det är givetvis otroligt roligt och uppmuntrande att få en utmärkelse av denna typ, jättekul! Det finns så många otroligt duktiga brokonstruktörer, entreprenörer, broforskare och andra brointresserade runt om i detta avlånga land, så jag är väldigt hedrad av att juryn valde just mig detta år, säger Robert Hällmark.
Juryns motivering:
”Årets brobyggare har utmärkt sig genom utvecklandet av beräkningsverktyg för innovativa förstärkningsmetoder, något som medfört en förlängd livslängd av befintliga broar till stor vinning för både förvaltare och miljö. Pristagaren har även en unik förmåga att kombinera en djup teoretisk kunskap inom konstruktionsteknik med kunskap om produktionsmetoder, standarder och utförande. Dessutom är årets brobyggare, genom sin pedagogiska färdighet och breda kunskap, en inspiration för kommande konstruktörer och en garant för att branschen förses med välutbildade ingenjörer.”
– Jag är väldigt hedrad av hela motiveringen. Men i dagens läge där branschen jobbar hårt för att attrahera kompentens till vår sektor, så känns det lite extra roligt att de i motiveringen lyfter fram mig som en inspiratör för de kommande brokonstruktörerna.
Forskar om brokonstruktioner
Han jobbar 20 procent med forskning och undervisning på Luleå Tekniska Universitet. Där ligger fokus på brokonstruktioner i allmänhet och samverkanskonstruktioner i synnerhet.
– Vårt senaste forskningsprojekt som startar till sommaren handlar om hur vid kan möjliggöra tillämpandet av partiell samverkan vid förstärkningsåtgärder på befintliga konstruktioner samt vid bärighetsutredningar. Detta för att kunna minska förstärkningsinsatserna ytterligare, vilket är bra både samhällsekonomiskt och miljömässigt, säger han.
Resterande del av tiden jobbar han som teknisk specialist på Trafikverket med fokus på stålkonstruktioner. Arbetsuppgifterna spänner från tekniskt stöd till projekten till regelverksskrivande.
Praktiska tillämpningar
I motiveringen står det att du jobbat med utvecklandet av beräkningsverktyg för innovativa förstärkningsmetoder, kan du förklara lite vad det innebär?
– Jag skulle nog snarare vilja formulera det som att jag jobbat med att ta fram dimensioneringsmetoder för hur man kan förstärka befintliga stålbalksbroar, genom att binda samman stålbalkarna och den ovanliggande betongfarbanan med en i brosammanhang tämligen ny typ av skjuvförbindare. En av det stora fördelarna med förstärkningsmetoden är att den kan utföras med väldigt begränsad trafikpåverkan, samt utan att addera några stora mängder nytt material till konstruktionen. Mitt arbete har omfattat teoretiska och experimentella studier, som sen resulterat i förslag till dimensioneringsriktlinjer som under senaste åren sedan har tillämpats på två broar i Norge och en bro i Sverige. Att det resulterat i praktiska tillämpningar är någon som gör mig extra glad, då det steget ofta kan vara det svåraste att ta sig förbi.
Broar av en slump
Varför valde du broar som inriktning?
– Jag har alltid varit intresserad av beräkningar och att lösa tekniska problem, men att det blev just broar var nog mer av en slump. Jag gjorde för snart 20 år sedan en civilingenjörspraktik under sju månader på ett entreprenadföretag som byggde broar på Botniabanan. Där väcktes ett intresse för broar, vilket sedan den professor som höll en avslutningskurs i brokonstruktion på LTU fångade upp. Det blev sedermera ett ex-jobb kring broar med integrerade landfästen, vilket övergick till en anställning som brokonstruktör och ett numera 18 år långt forskningssamarbete med den aktuella professorn.
Har du någon favoritbro? Och varför den i så fall?
– Jag har ingen speciell favoritbro, men uppskattar alltifrån de detaljrika gamla nitade fackverksbroarna till moderna slimmade arkitektritade konstruktioner. I regel tycker jag att det viktigaste är att vi i dag bygger rätt bro på rätt plats. Det innebär att det ibland måste få finnas utrymme i budgeten för att utforma estetiskt tilltalande broar, samtidigt som det många gånger finns goda samhällsekonomiska skäl till att även bygga robust och lite ”fyrkantigare”.
Utmärkelsen Årets brobyggare delas ut till personer som aktivt bidragit till brobyggnadskonstens utveckling. Bakom priset står Brosamverkan, en branschförening som samlar företag, institutioner och statliga och kommunala organisationer i Sverige. Priset delades ut i samband med Brobyggardagen i Göteborg.
