Rivningshuset blev modern lekstuga

Öraberget heter ett bostadsområde i Grängesberg i Ludvika kommun. Det är nio tegelbaracker som byggdes i hjärtat av Bergslagen för att hantera den vibrerande gruvindustrin i mitten av 1900-talet. I dag står fyra av flerbostadshusen tomma och herrelösa. Under 1980-talet flyttade de boende ut efter att gruvorna hade sinat. Ett besök visar nedgångna byggnader med spruckna fönster och inslagna dörrar. – Det är olyckligt med Öraberget. Det är fult för de närboende att behöva se. Husen har också lockat till sig ett visst klientel i form av knarkare, säger Stefan Andersson, fastighetschef i Ludvika kommun. Försök att piffa upp området har gjorts. I början av 2000-talet köptes husen av ett norskt företag med målet att låta norrmän köpa billiga svenska semesterlägenheter. Det slutade i en snar konkurs, även om en del nappade på erbjudandet. 2006 köpte bostadsrättsföreningen Grängesbergs Fritid fem av de nio husen för en krona av konkursförvaltaren. I de husen bor i dag mestadels norrmän. Mellan 1998 och 2009 revs 562 lägenheter i Ludvika kommun, på grund av uthyrningssvårigheter. – Men egentligen skulle husen i Öraberget kunna komma till användning nu, eftersom befolkningskurvan har vänt, tack vare satsningar i näringslivet. Men husen är nog för nedgångna, säger Bror Wallin, förvaltningschef för miljö- och byggnadsnämnden i Ludvika. Att riva hus är annars en vanlig strategi för att lösa överskottet på bostäder. Ibland uppstår mer okonventionella lösningar. ”Boda Booo” står det på en affisch i Oxelösunds bibliotek. Under bokstäverna stirrar ett rött monster på besökarna. Ingen blir rädd. Tvärtom tycks många i den lilla skärgårdskommunen, i skuggan av grannstaden Nyköping, gilla monstret och vad det symboliserar. Två långa stenkast från biblioteket, insprängt bland villaträdgårdar med hösttunga fruktträd, ligger Oxelösunds nya stolthet: Boda Borg. Ett äventyr på 68 rum i ett gammalt ungkarlshotell. – Nu laddar vi för höstlovet med satsningen Boda Boo. Det kommer nästan 3 500 gäster hit, säger Stefan Kemi, vd för Boda Borg Oxelösund, medan han visar runt i piratrummet, skräckrummet och militärrummet vid Byggvärldens besök i oktober. Det var 2005 som Boda Borg i Oxelösund slog upp sina dörrar. Innanför väntade en datorspelsvärld, förd till verkligheten. Gäster får lösa uppgifter i olika rum. När en uppgift klarats av får man gå från ett rum till ett annat. Boda Borg är en glesbygdsversion av Fångarna på fortet, för folket. Redan för 15 år sedan öppnades Boda Borg i lilla Torpshammar, fem mil väster om Sundsvall. – Det var några personer som gick en kurs i landsbygdsutveckling och kom på idén med ett levande datorspel. De hittade Boda Borg, ett övergivet vårdhem, och det kom flera tusen gäster redan första säsongen, säger Stefan Kemi. Efter Torpshammar föll ett flertal glesbygdskommuner för samma affärsidé och en franchisekedja var född. I dag finns det åtta Boda Borg i Sverige och ett på Irland. Men Oxelösund är speciellt, anser Stefan Kemi. – Kommunen var proaktiv. De ringde oss och frågade om vi var intresserade av Oxelösund. Nej, sade jag. Det här är en bruksort med runt 10 000 invånare vid vägs ände. Men de stod på sig och visade oss tre ställen, varav detta var ett. Det var riktigt slitet. Vi såg möjligheten att ta över fastigheten för en billigt penning, säger han. Taktiken har återkommit inför varje expansion. – Överallt har det varit ”dead real estates”, alltså byggnader som ändå skulle rivas, säger Stefan Kemi. Just ”dead real estates” har Oxelösund haft mycket av de senaste decennierna. 1970 bodde det mer än 15 000 människor här. 2009 hade Oxelösund 11 000 invånare. – Utflyttningen beror på SSAB:s omflyttning, säger Benita Wikström, kommunalråd (S) i Oxelösund. Kommunen präglas helt av stålproducenten SSAB. 43 procent av invånarna är beroende av företaget. I början av 1970-talet erbjöd SSAB ungefär 5 000 arbetstillfällen. I dag jobbar 2 400 personer för företaget. – Neddragningarna ledde till att vi fick en massa tomma lägenheter. Under utflyttningsåren från 1970-talet och fram till 1990-talet revs 700 lägenheter. På så sätt är vi för beroende av en arbetsgivare. Och det är därför som Boda Borg är välkommen, säger Benita Wikström.

Men varför just Boda Borg?

– Vi trodde på konceptet. Vi hade tomma hus och de drar folk. Sedan visste vi att de nosade på Nyköping och då tänkte vi att nej, Nyköping ska inte få näpsa oss igen. Benita Wikström antar att huset fått rivas om inte Boda Borg nappat på kommunens lockrop. Nu köpte företaget fastigheten för 700 000 kronor. Boda Borgs verksamhet har betytt mycket, säger hon. – År 2005 hade vi 60 arbetstillfällen inom besöksnäringen. Nu har vi 130 arbetstillfällen. På köpet har vi fått en stolthet. När man har sett att vi har något som drar turister, så har befolkningen blivit stolt. Går du själv dit? – Jag och min familj går dit regelbundet, när de vuxna barnen är hemma. Sedan har vi tacokväll. Efter de senaste decenniernas rivningar har Oxelösund hamnat i en något paradoxal situation. – Vi har anpassat vår kostym till efterfrågan, men nu har vi behov av att bygga nytt. Det är många äldre personer som sitter fast med villor, och som inte kan hitta äldreanpassade alternativ, säger Patrik Thomaeus, fastighetschef på Oxelösunds största bostadsföretag Kustbostäder. Det leder i sin tur till att många barnfamiljer inte kan hitta ett bra boende i kommunen. – Det är nog 80-100 kommuner som har en liknande situation som den i Oxelösund, säger Ann Eriksson, vd för Statens Bostadsomvandling (SBO). Sedan 2004 sysslar SBO med att ”praktiskt medverka till att bostadsmarknaden kommer i balans på orter med vikande befolkning”, som det står på deras hemsida. SBO är aktivt i cirka 100 kommuner. – Vi ska överta tomma lägenheter från kommunala bostadsföretag eller kommuner, där alternativet är att riva. Vanligen köper vi fastigheten för en krona, säger Ann Eriksson. SBO försöker att utveckla fastigheterna tillsammans med kommunerna. – Det kan handla om att modernisera lägenheter och göra dem mer tillgängliga för olika målgrupper. Många hus saknar till exempel hissar, säger hon. Men kan hissar verkligen hjälpa en kommun att locka nya invånare? – Det finns inte en enskild faktor, eller en quick-fix, som är avgörande. Men jag tror att vi kan medverka i en större bild. Flera kommuner ser dock en faktor som extra viktig när tomma bostadshus ska fyllas. I alla fall om man ska tro artiklar i lokaltidningar de senaste åren. Det handlar om att norrmän, och andra nordeuropéer, ska lockas till lägenheter som svenskar ratat. Bland sina egna projekt framhåller SBO Hollandsprojektet, ett treårigt experiment med en beräknad budget på cirka 2,7 miljoner kronor. – Projektet startar i december och handlar om att vi, tillsammans med ett tiotal kommuner och ett norskt företag med kontakter i Holland, ska marknadsföra oss för holländare. Det är ett sätt att stärka uthyrningsgraden i de här kommunerna, säger Ann Eriksson. Är det en trend att locka norrmän och holländare till Sverige? – Om det är en trend vet jag inte, eftersom många har flyttat hit i flera år. Däremot kanske det handlar om ett nytt förhållningssätt, där man tydligare ser att det kan gynna kommunen, säger Ann Eriksson. Hissar, äventyrsborgar och holländare. Recepten för att hantera glesbygdens kostsamma överskott av bostäder varierar. Men för Öraberget i Grängesberg väntar antagligen den mer traditionella metoden: rivningar. Beräkningar från kommunen visar att det kommer att kosta 3,4 miljoner kronor. – I slutänden får kommunen betala. Nu kollar vi om EU-bidrag kan täcka en del av kostnaderna, säger miljö- och byggnadsnämndens förvaltningschef Bror Wallin. Att en äventyrsverksamhet som Boda Borg skulle komma hit är otänkbart. Sedan några år tillbaka har bolaget en ny, internationell ledning. Och med den en ny inriktning. – Nu tittar vi bara på större städer och utlandet. Där kan vi tjäna pengar på riktigt, säger David Spigner, vd Boda Borg Europe, som i sin tur ägs av Boda Borg Corporation i Los Angelse.