Vid byggande i trä måste träets egenskaper beaktas. Antingen används väderskydd eller så används en metodik som innebär att fuktexponeringen under byggtiden blir acceptabelt låg. Här ser vi att det finns en kunskapslucka. Det skriver representanter för Gar-Bos tekniska råd i en debattartikel.
EU har bestämt att unionen som helhet ska bli klimatneutral till 2050 vilket leder till att nationer, företag och organisationer sätter egna och ofta tuffare krav. Det är tveklöst så att byggbranschen i högre utsträckning än i dag kommer att behöva anpassa metoder, byggsätt och materialval till detta. En ökad andel trä i byggandet kommer att vara en del i denna förändringsprocess.
Vi vet i dag att cement och därmed betong är en av de stora källorna till koldioxidutsläpp globalt och det har i Sverige redan nu bidragit till ett ökat byggande i trä. Att ensidigt fokusera på en fråga i systemvalen har dock tidigare i den moderna svenska bygghistorien lett till svåra misstag. De flesta av oss minns de enstegstätade fasaderna, många kommer ihåg flytspacklet, och letar vi vidare så uppträder ungefär vart femtonde år något motsvarande, som exempelvis asbest, aluminatbetong, tryckimpregnerade ingjutna reglar, platta på mark med uppreglade golv, plastfärger på fasader utan grundmålning etc.
Risk för ett icke hållbart byggande
Vi i Gar-Bos tekniska råd vill därför att vi lyfter blicken något och reflekterar över de olika materialens egenskaper och inte bara dess förmåga att binda eller inte binda CO2. Vi har en lång tradition av träbyggande i Sverige, såväl i form av småhus men även i flerbostadshus. De flesta som bygger i trä har lärt sig materialets styrkor och svagheter och utvecklat en metodik för att hantera svagheterna. Dock ser vi nu en potentiell risk för ett icke hållbart byggande när allt fler hus kommer att uppföras i trä parallellt med att antalet entreprenörer som behöver anpassa sig till att bygga stommar i trä ökar. Samtidigt kommer nya byggmetoder i bruk, bland annat byggande i massiva träelement, så kallat KL-trä. Nya metoder är på intet sätt undantaget utmaningar och kritiska arbetsmoment vilket även gäller KL-trä[1].
Vi har förstått att det finns en uppfattning att KL-trä är så pass okänsligt för fukt att man kan bygga utan väderskydd och planera bygget på samma sätt som när man har en betongstomme som något förenklat beskrivet är mer tålig mot fukt. KL-trä levereras generellt med en låg fuktkvot och är ett relativt fukttrögt material, det vill säga det tar normalt ganska lång tid innan träets inre delar har nått en kritisk fuktnivå. Ofta framhålls att trä inte suger upp vatten tvärs över fibrerna utan att det bara är om ändträet tillåts suga vatten som problem uppkommer.
Detta är till viss del korrekt, framför allt vid bruk av granvirke, men olika träslag beter sig olika. Granen med sina slutna celler suger endast långsamt in vatten varför granvirke av tradition har använts som material till fasadpaneler. Furuveden har däremot öppna celler och suger in vatten och andra vätskor betydligt snabbare.
Träets egenskaper måste beaktas
Till uppbyggnaden av KL-element används ofta både fura och gran vilket komplicerar resonemanget kring KL-element något. Sammantaget betyder det att KL-trä inte kan hanteras som ett oorganiskt material och är då också ur fuktsynpunkt inte helt homogent vare sig i olika riktningar eller i alla områden. Den tydligaste risken ligger i att vi har förhöjda fuktnivåer i ytan, inte att vi får konstruktiva försvagningar genom röta. Förhöjda fuktnivåer i ytan kan leda till skadlig påväxt om detta tillstånd är fortvarigt i en för mikrobiell påväxt gynnsam temperatur.
Vid byggande i trä måste träets egenskaper beaktas. Antingen används väderskydd eller så används en metodik som innebär att fuktexponeringen under byggtiden blir acceptabelt låg. Här ser vi att det finns en kunskapslucka.
Vi har stött på flertalet arbetsplatser som står oskyddade för väder och vind under lång tid och beroende på kunskapsnivån om hur KL-trä skall hanteras i projektet kan utfallet bli väldigt olika. I bästa fall kontrolleras träkonstruktionen noga innan den byggs in och vid behov vidtas åtgärder för sanering. I andra fall finns inte tillräcklig kunskap, tidsutrymme och beredskap vilket kan innebära att en fuktig stomme byggs in.
Det stora problemet bedömer vi inte vara generell brist på kunskap eller beskrivningar. Däremot är kunskapen inte tillräckligt spridd och den tillämpas inte heller fullt ut. Det är stor risk att den fuktsäkerhetsprojektering med handlingsplaner som tagits fram bara blir en skrivbordsprodukt. Det är inom det här området, liksom i flera andra byggrelaterade frågor, som ofta stora skillnader mellan kunskap och perspektiv finns hos de som projekterar och gör riskanalyser och de som leder och utför arbetet på plats.
Fuktfrågan måste upp på dagordningen
Vi minns fortfarande från Boverkets stora byggskadeundersökning att det är just vatten och fukt som dominerar problembilden för fel, brister och skador inom byggsektorn. I Boverkets kartläggning, liksom i tidigare undersökningar, är tidsbrist, bristande motivation och brist på kompetens de enskilt största orsakerna till fel, brister och skador. Olika material har olika förutsättningar. Nygjuten betong innehåller mycket vatten som måste torkas ut. Trä är torrt från början och ska så förbli.
Vid byggande i trä behöver fuktfrågan därför komma väldigt högt upp på dagordningen, inte minst mot bakgrund av att vädret har blivit tuffare. Det blåser allt oftare hårt och nederbördsmängderna är större samtidigt som vintrarna generellt är mildare. Det går snabbt att få in stora mängder snö eller regn på ett bjälklag och det måste då omgående tas bort, även på icke arbetstid.
Trä är ett alldeles utmärkt byggmaterial och har ur hållbarhetssynpunkt mycket goda egenskaper. Trä är däremot inte hållbart om man bygger in fukt och därmed tvingas sanera, riva eller renovera redan under byggtiden – eller kort därefter. Då är nyttan av ett klimatklokt materialval ganska låg!
Många byggare har upptäckt att ett bra väderskydd ger fler fördelar än bara skydd mot regn och snö. Väderskydd är givetvis bra för alla material, men det kan också ge en bättre arbetsmiljö, ett mer störningsfritt arbete och en ökad produktivitet. Att bygga med väderskydd är uppenbart ett tecken på en fackmässigt utförd entreprenad.
Vi vill med denna artikel uppmärksamma beställare, projektörer och entreprenörer på frågeställningen och uppmuntra till vidare diskussion och kunskapsutbyte.
/Gar-Bos Tekniska råd:
Peter Wipp, Michael Barklund, Roger Blomqvist, Kristina Gabrielii, Mårten Lindström, My Lundin, Jan-Ulric Sjögren, Lars Tobin, Lennarth Åstrand
[1] KL-trä står för korslimmat trä, eller CLT- Cross Laminated Timber. KL-trä är en massiv träskiva av hyvlat virke som limmas ihop, med vartannat skikt korslagt för ökad formstabilitet. Det resulterar i ett byggelement som är tvärstyvt och tåligt i förhållande till sin låga vikt.
