Efter en negativ utveckling förra året ser 2021 ut att bjuda på den högsta ökningen i investeringar i den europeiska byggsektorn på länge. I den senaste Euroconstruct-rapporten redogör de europeiska analysföretagen för en mer optimistisk utveckling än vårens prognos – men det finns skillnader mellan länderna.
Enligt den nya bedömningen kommer den europeiska byggproduktionen att öka med 5,6 procent 2021 och nå en nivå på 1 740 miljarder euro. Detta innebär en fullständig återhämtning av förlusten vi såg förra året.
Den starka utvecklingen grundar sig i många olika faktorer: den synkroniserade återhämtningen i den globala ekonomin, användningen av infrastrukturinvesteringar som ett klassiskt instrument för finanspolitiken i lågkonjunktur, införandet av generösa incitament för renovering av byggnader på många håll i Europa samt låga finansieringskostnader och stigande fastighetsvärderingar som har gynnat uppgången i investeringarna. Dessutom påverkade de förändringar som pandemin medförde vissa fenomen som redan pågick, påskyndade dem eller utlöste ny efterfrågan.
Det är slående hur lika analysföretagen i de olika europeiska länderna bedömer att respektive lands nationella byggmarknad påverkas av pandemin. Så som tidigare beskrivits finns en gemensam syn på en stark återhämtning i år – men det finns skillnader mellan länderna i hur stor uppgången väntas bli både i år och längre fram i tiden.
Bland de 19 europeiska länderna med representanter i nätverket Euroconstruct (EC-19) kan tre mönster utläsas. I elva av de nitton euroconstruct-länderna prognosticeras ökade investeringsnivåer i år jämfört med förra året samtidigt som nivån före krisen väntas överskridas när 2021 lider mot sitt slut. Det är Danmark, Sverige och Italien som visar de största ökningarna i investeringsnivåer i år jämfört med 2019.
Ökade ínvesteringsnivåer
I sju länder spås en positiv utveckling i år, men nivån är fortfarande lägre än innan krisen (2019). I de två resterande länderna väntas en negativ utveckling i år, vilket också inte helt oväntat innebär att investeringsnivåerna 2021 är lägre än i 2019 (dessa länder är Slovakien och Tyskland).
Tittar vi något längre fram i tiden så väntas den totala investeringsnivån inom EC-19 att öka ytterligare nästa år (+3,6 procent) för att sedan visa en tillväxt på 1,2 – 1,5 procent de två nästkommande åren. Den sektor som väntas gå starkast under prognosperioden (2021-2024) är anläggningsmarknaden, som väntas avancera drygt 3 procent per år.
Det finns två viktiga osäkerhetsfaktorer som kan underminera robustheten i det nuvarande prognosscenariot: pandemifaktorn (risken för ökad smittspridning) och inflationsfaktorn. Det finns en påfallande risk att smittspridningen av covid-19 ökar inte bara en, utan flera gånger under de närmsta åren i många av EC-19 länderna. Det viktiga är dock hur detta påverkar byggmarknaden och här är förutsättningarna olika. I vissa länder stöds byggindustrin av finanspolitiska åtgärder och en bibehållen eller ökad efterfrågan – men detta är inte fallet i hela Europa.
Inflationsrisken ökar
Förutom pandemifaktorn är inflationsrisken något som påverkar hela Europa. Även mot bakgrund av de stigande energipriserna ökade inflationen igen från andra halvåret 2020, och pristillväxten låg stadigt över nivåerna före pandemin under stora delar av året i nästan alla europeiska länder. Från råvarupriserna överfördes den till byggsektorn, vilket förvärrade situationen för flaskhalsarna i utbudet, som också påverkades av problemet med arbetskraften. I allmänhet kan denna inflationstrend, som är kopplad till en obalans mellan tillgång och efterfrågan, vara tillfällig, men det vet vi inte.
Det är många drivkrafter som måste övervägas för att förklara utvecklingen av den europeiska byggsektorn framöver förutom pandemin och inflationen. Några faktorer värda att nämna är hushållens inkomster, utvecklingen av fastighetspriserna, bostadspolitikens inriktning, satsningar på energieffektiviseringar, den förändrade efterfrågan av kontor och hotell, den höga och växande skuldnivån (privat och offentligt) i många länder samt infrastrukturutvecklingen (särskilt i Öst- och Sydeuropa).
Vad som är viktigt i vissa länder är mindre relevant i andra, men det som är gemensamt för alla EC-19 länder är att pandemin har haft en stor påverkan på byggsektorn, både positiva och negativa, och vissa effekter är bestående och kommer att påverka utvecklingen under många år framöver.
