Nyheter

Prisad föregångare inom BIM

Projekt Hallandsås är en föregångare när det gäller att använda BIM vid projektering av järnväg. Högre kvalitet på handlingarna, möjlighet att upptäcka brister och kollisioner i tid samt bättre tidplanering och mängdberäkning är några av fördelarna. – BIM är en revolution inom projektering av järnväg, säger Jan Källqvist, Trafikverkets projektledare i Projekt Hallandsås.

Anläggningsbranschen har länge brottats med informationsproblem i projekterings- och byggskedet. Ibland har informationen inför en projektering varit ofullständig och ibland har det funnits en brist på gemensam information hos beställare och entreprenör, vilket har försvårat en samstämmig bild av projektutformningen. Informationsproblem har ofta resulterat i ökade byggkostnader och förseningar.

Användandet av BIM-metodik vid järnvägsprojekteringen gör Projekt Hallandsås till Trafikverkets första projekt som på allvar använder sig av möjligheterna med BIM (Building Information Modeling). I projekteringen ingår delar såsom bana, el, signal, tele (BEST), kanalisation, mark och VA, och alla leverantörer i projektet arbetar med BIM. Implementeringsarbetet sker tillsammans med BIM-experterna på Sweco.

–  Vi har i projektet jobbat med BIM i två och ett halvt år. Användningen och nyttan med BIM växer hela tiden i projektet och allt fler ser fördelarna, säger Daniel Ahnsjö, BIM-strateg i Projekt Hallandsås och gruppchef på Sweco.

Förutom att järnvägsanläggningen vid Projekt Hallandsås är komplex, finns det en stor utmaning i att projektera under pågående tunnelbyggnation eftersom förutsättningarna ständigt ändras. Inom anläggningsprojekt har man i regel fler okända variabler än inom husbyggnad och det viktigaste är att vara förberedd på att hantera de förändringar som kommer.

Med BIM-metodiken projekterar alla i samma konceptuella modell och man får en tydlig samgranskning av de olika teknikslagen.

– Den stora vinsten är att vi säkerställer att vi inte får några kollisioner mellan objekt och att det som vi projekterar är byggbart. Vi kan se exakt vart vi ska sätta installationerna och kan även skapa möjligheter för att materialet kommer i tid och till rätt plats, säger Daniel Ahnsjö.

Jan Källqvist, projektledare på Trafikverket, ser även andra fördelar.

– Man kan använda modellen för maskinstyrning/guidning, vilket leder till bättre masshantering och mindre överschaktning. Vi kan med hjälp av maskinguidning schakta ner på centimeternivå.

Enligt Jan Källqvist är potentialen ännu större.

– Vi är bara i början av utvecklingen. Det enda negativa är att det kostar en hel del att utveckla metodiken samtidigt som det tar tid. Därför fordras det större projekt.

Trafikverkets pilotprojekt har varit så lyckosamt att man tillsammans med Sweco prisats för sitt arbete med BIM. När den internationella innovationstävlingen Be Inspired Awards avgjordes i november, vann Projekt Hallandsås i kategorin "Innovation in Rail and Transit". Av totalt 65 finalister i 27 kategorier var Sweco och Trafikverket de enda som representerade Sverige, och segern visar att man håller högsta internationella nivå inom BIM för infrastruktur.

Susanne Bengtsson
[email protected]

 

Detta är BIM

BIM (Byggnadsinformationsmodellering) är processen att generera, nyttja och förvalta information om ett byggnadsverk under dess livscykel.

(Källa: Bygghandlingar 90 del 7)

I BIM-processen skapas en virtuell 3D-modell med detaljerad information knuten till varje objekt, exempelvis rörande typritning och artikelnummer. Genom att entreprenöner kan bygga efter BIM-modellen får de tillgång till den gemensamma informationen som granskats från flera håll. På så vis kan produktionseffektiviteten öka avsevärt i entreprenaderna.

Projekt Hallandsås
Vad: Två 8,7 km långa, parallella järnvägstunnlar genom Hallandsås är en viktig del i utbyggnaden av Västkustbanan mellan Göteborg och Lund.
Varför: Öka kapaciteten över Hallandsås från 4 tåg per timme till 24 och fördubbla möjlig godsvikt.
Nuläge: Tunnelborrmaskin bygger och tätar tunneln. 89% färdig huvudtunnel.
Byggstart: 1992. Omstart 2003.
Trafikstart: 2015.
Kostnad: Totalt 10,5 miljarder kronor.