För två veckor sedan fick Veidekke entreprenad ett tips om att personer utan arbetstillstånd jobbade för en av deras underentreprenörer vid bygget av Skatteverkets kontor i Stockholm.
Företaget inledde en utredning och när de kontrollerade ID06-korten såg allt först ut att stämma.
– Men det visade sig att de hade förfalskat sina id-handlingar, säger Jenny Henrichson, kommunikationschef på Veidekke Sverige.
Migrationsverket bekräftade att 17 av de anställda hos företaget Contender demolering inte hade rätt att arbeta i Sverige.
– Vi blev både besvikna och upprörda. I oktober drog vi igång en leverantörsbedömning i samarbete med Byggnads för att kontrollera alla underentreprenörer. Det var synd att vi inte hade hunnit till den här leverantören, säger Jenny Henrichson.
Veidekke valde att genast avsluta samarbetet med underentreprenören.
Luie Godinez som är vd för Contender demolering säger att även han blev förvånad över att de anställda inte hade arbetstillstånd.
– Varje kille har visat upp ett LMA-kort från Migrationsverket där det står att de har rätt att arbeta i Sverige och alla har haft a-skattsedel utfärdat av Skatteverket. Vissa av dem har jobbat för oss i över ett år och vi har betalat in arbetsgivaravgifter. Hur kan jag betala arbetsgivaravgifter för en person som inte har rätt att jobba i Sverige utan att Skatteverket reagerar?
Han konstaterar att han gjort fel som inte skickat in uppgifter till Migrationsverket om vilka som jobbar hos dem.
– Men jag visste inte att vi skulle göra det.
Förutom Veidekke har Contender haft samarbete med flera andra stora byggföretag i Stockholmsområdet. Många kunder har nu valt att vända sig till andra firmor.
– Vi känner oss uthängda. Vi är ett seriöst företag som har jobbat i branschen i många år. Det här känns som ett slag i ansiktet, vi har förlorat 20 miljoner kronors jobb och jag vet inte om vi kommer att överleva, säger Luie Godinez.
Människor som kommer till Sverige kan undantas från kravet på arbetstillstånd medan de söker asyl. Det tillståndet dras in om den asylsökande till exempel får avslag, men Migrationsverket har inget ansvar att informera arbetsgivaren om det. Det är i stället arbetsgivaren som regelbundet måste kontakta Migrationsverket för att försäkra sig om att de anställda fortfarande har rätt att jobba i landet.
– Arbetsgivaren måste hålla sig ajour – men det är ganska lätt. Vi har många seriösa arbetsgivare som hör av sig på regelbunden basis. Det är också viktigt eftersom det händer att vi upptäcker att personer förfalskat korten, där undantaget från kravet på arbetstillstånd finns stämplat, säger Alejandro Firpo, enhetschef på Migrationsverket.
Han konstaterar att det teoretiskt sett är möjligt att en arbetsgivare betalar in skatter och avgifter till Skatteverket för en person som inte har rätt att arbeta i Sverige eftersom Migrationsverket normalt sett inte informerar Skatteverket när tillstånd dras in.
Tycker du att myndigheterna borde bli bättre på att utbyta information?
– Jag jobbar inte med den frågan, men jag tror att det alltid finns områden där svenska myndigheter kan utvecklas och bli bättre.
Migrationsverket har underrättat polisen om misstanke om brott mot utlämningslagen när det gäller de sjutton personer som arbetade illegalt vid ombyggnationen av Skatteverket. Efter förundersökning är det i slutändan en domstol som avgör om brott har begåtts.
Marie Bergström
[email protected]
