Anders Hagson vill hellre se en återgång till lagstiftningen före 1947.
— Plan- och bygglagstiftningens syfte är att bygga en funktionsuppdelad stad, säger Anders Hagson.
Det innebär att bostadsområden, köpcentra och industriområden grupperas i egna områden och allt binds samman med trafikleder.
Men problemet är att man i dag efterfrågar blandade städer. Och sådana städer är inte lätta att åstadkomma med dagens lagstiftning, menar Anders Hagson.
— Många av de gator och kvarter i Stockholm där man betalar mest per kvadratmeter skulle inte kunna byggas i dag. Det bullrar till exempel för mycket och luftmiljön överskrider normer för luftkvalitet, säger han.
De försök som har gjorts för att bygga mer blandade områden har ändå inte lyckats, menar Anders Hagson och tar upp Skarpnäck i Stockholm och Ladugårdsgärdet i Örebro.
— De blir fortfarande som en förort eftersom de inte är förbundna med staden, säger han.
I en studie har Anders Hagson tittat närmare på beslutsunderlaget vid åtta fall av handelsetableringar under 2004 och 2005. Etableringarna handlade både om nyetablering och utökning av befintliga handelsområden.
Flera av etableringarna fick effekter som motverkar riksdagens miljökvalitetsmål God bebyggd miljö, som bland annat handlar om att minska bilanvändningen och effektivisera energiförbrukningen.
Enligt plan- och bygglagstiftningen ska planfrågor lösas genom en demokratisk process. Flera samråd ska hållas, konflikter ska lösas tidigt och kunskap ska tillföras. Men enligt Anders Hagsons studie leder processen ändå till undermåligt beslutsunderlag.
— Lagstiftningen lägger stor vikt vid processen, men inte produkten. Om man ska hårdra det kan man säga att produkten blir rätt värdelös men processen blir bra, säger Anders Hagson.
I sin studie efterlyser han andra spelregler än plan- och bygglagstiftningen, till exempel en återgång till den lagstiftning som fanns före 1947. Då var formen reglerad men funktionen fri, medan det i dag är tvärtom.
Resultat från Hagsons studie:
- Kommuner tar inte hänsyn till grannkommunernas åsikter när det handlar om nya detaljplaner för handelsetableringar.
- Beslutsunderlagen tar inte upp olika alternativ (andra platser för handel eller ingen ny etablering) och väger dem emot varandra.
- Planerna är odetaljerade och otydliga. De blir svårbegripliga för politiker som ska fatta beslut.
- Detaljplanen går i hälften av fallen på tvärs mot översiktsplanen. Trots det har inte länsstyrelserna upphävt någon plan.
