— Man måste börja med det som ger störst klimateffekt för pengarna. Annars kommer energikonsumenten att få betala dyrt.
Det konstaterar Peter Nygårds, ordförande i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens energiprojekt Vägval energi.
På tisdagen presenterade han och hans grupp slutsatserna av det drygt ett år långa arbetet med problemet hur Sverige ska klara en säker energiförsörjning med konkurrenskraftiga priser — utan att utsläppen av växthusgaser ökar.
De har kommit fram till fem vägval som de nu rekommenderar regering och riksdag att samlas kring för att åstadkomma en gemensam energipolitik över partigränserna:
1. Prioritera energieffektivisering, bland annat genom lågenergihus. Här kan Sverige spara 15 TWh energi med dagens styrmedel.
2. Satsa på åtgärder som ger mest klimatnytta, som vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme. En forcerad utbyggnad av vindkraften blir dyrt för konsumenten och ger liten klimateffekt i Sverige.
3. Satsa på eldrivna bilar och laddhybrider som kan reducera mängden koldioxid från personbilarna med 20 procent år 2020. Med 600 000 elbilar i Sverige skulle vi spara 10 TWh energi.
4. Fortsätt att utnyttja kärnkraften. Det är det mest kostnadseffektiva sättet att nå de klimatpolitiska målen. Tillgång till säker baskraft, baserad på kärnkraft och vattenkraft, är av största betydelse för industrin.
5. Förbered Sverige för ett varmare klimat genom att räkna på konsekvenserna av en temperaturhöjning, och av indirekta effekter i form av folkförflyttningar, vattenbrist och sjukdomar.
— Vi är absolut inte emot vindkraften, men att snabbt bygga ut den från dagens cirka 2 TWh årlig elproduktion till 30 TWh skulle innebära att Sveriges elkonsumenter subventionerar expansionen med 10-15 miljarder kronor årligen, säger Staffan Eriksson, huvudprojektledare i Vägval energi.
Han menar att vindkraftsutbyggnaden i dag är helt beroende av subventionerna från de gröna elcertifikaten som de svenska elkonsumenterna betar.
— Gröna elcertifikat ska bara vara ett tidsbegränsat komplement.
Vägval energi-gruppen förordar i stället internationell handel med utsläppsrätter och koldioxidskatter som övergripande styrmedel.
Med utsläppsrätter och koldioxidskatter blir fossila bränslen och el från fossila bränslen dyrare. El och värme från koldioxidneutral kraftproduktion belastas däremot inte och blir därmed mer konkurrenskraftig.
— Utsläppsrätter är långsiktiga styrmedel som sätter marknadspris på utsläppen. Gröna elcertifikat däremot är en subvention, säger Staffan Eriksson.
Men han kan ändå tänka sig att ge subventioner till elbilar för att få fart på den marknaden.
— Ja i transportsektorn är det mycket långt till ett globalt system med utsläppsrätter och koldioxidskatter. Här behöver vi därför troligen stimulera med subventioner av olika slag, säger Staffan Eriksson.
IVA-gruppens budskap är Sverige måst använda flera energislag förr att säkra tillgången till energi i framtiden och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser.
— Vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och biobränslen kommer alla att vara viktiga. Men om vi på allvar ska komma åt växthusgaserna måste de åtgärder som ger mest klimateffekt för pengarna att genomföras först, säger Staffan Ericsson.
Läs fler nyheter på Byggvärldens systertidning Ny Tekniks hemsida
