Skanska närmar sig slutproduktion i Nya Karolinska Sjukhuset.
Nästa möjliga projekt skulle kunna bli Östlig förbindelse.
– Projektbolaget kunna betala tillbaka 500-600 miljoner per år till det offentliga, säger Mats Williamson, vvd Skanska.
Produktivitetsutvecklingen i byggbranschen är lägre än i andra branscher. En anledning är, enligt Skanska, att vår upphandlingsmodell inte stimulerar innovation och produktivitet.
OPS, offentlig privat samverkan, är ett sätt att ändra fokus från lägsta pris till effektivitet, innovation och livscykelkostnad. OPS innebär att kostnader kan spridas jämnt över tid. Man räknar inte bara på byggkostnaden utan tar även hänsyn till driftskostnaderna.
Under seminariet ”Våga pröva nya vägar – internationell erfarenhet av OPS” diskuterades erfarenheter, fördelar och möjligheter med OPS i Sverige, där NKS är vårt mest aktuella exempel.
Modellen passar bäst för kapitalkrävande nyinvesteringar. Totalt sett i Europa står transport och infrastruktur för 54 procent av OPS-projekten. Sjukvårdsbyggnader står för 14 procent och skolor för 12.
England är det land i Europa där OPS-upphandlingar är klart vanligast, men modellen växer starkt i länder som Frankrike och Tyskland. Även i USA blir OPS, eller PPP som det heter där, allt vanligare och nyligen tog Skanska hem ett OPS kontrakt, värt 23 miljarder kronor, för utbyggnaden av La Guardia-flygplatsen.
– Vi vann projektet genom innovativa lösningar. Vi ersatte till exempel traditionella pirar med en bro som flygplanen kan köra under vilket medför att fler plan kan landa på flygplatsen vilket i sin tur genererar mer intäkter. Det i sin tur medför att det Skanska-ledda konsortiet årligen kan betala kunden mer pengar, säger Mats Williamson, vvd Skanska AB.
Just innovation, tekniska lösningar och effektivitet är sådant som främjas i OPS-projekt.
– OPS är ett verktyg. Det handlar inte bara om finansiering. Fördelarna är riskfördelning, innovation, effektivitet och att projektet levereras i rätt tid, med rätt kvalitet och till rätt kostnad, säger Edward Farquharson, EPEC.
Ett exempel på ett lyckat europeiskt OPS-projekt berättade franska Vinci om på seminariet.
– Vid byggnationen av en ny höghastighetsjärnväg i Frankrike utvecklades metoder, bland annat en helt ny rälsläggningsmaskin, som gjorde projektet mer effektivt. Resultatet blev att vi kunde bygga järnvägen på sex år istället för 8-10 år som hade varit normalt, berättar Frédéric Mativat, projektchef på Vinci Concession.
Skanska ser flera möjliga projekt som skulle kunna genomföras i OPS-form framöver. Mats Williamson nämner bland annat en metro mellan Malmö och Köpenhamn, en fast förbindelse mellan Helsingborg-Helsingör, fyrspårig järnväg Stockholm-Uppsala samt Östlig förbindelse, en trafikringled i Stockholm.
– Östlig förbindelse är det som ligger närmast. Enligt de detaljerade studier som Skanska gjort skulle projektbolaget kunna betala tillbaka 500-600 miljoner per år till det offentliga.
Mats Williamson beskriver att en svensk modell för OPS skulle kunna bestå av tre boxar. Den första delen utgörs av statliga lån, den andra delen av privat lån och den tredje av eget kapital. Den tredje boxen fungerar som riskpengar, en slags krockkudde.
Teres Lindberg (S), riksdagsledamot, som deltog i debatten, är inte helt övertygad om att OPS är rätt väg att gå. Ett argument emot är att staten alltid lånar billigast.
– Vi måste hitta rätt modell för rätt projekt och se hur riskerna kan fördelas för att inte drabba skattebetalarna.
