Inför höstens val bjuder Byggvärlden in samtliga riksdagspartier att bidra med debattartiklar. Nu är det Miljöpartiets tur där Emma Hult, partiets bostadspolitiska talesperson, skriver om bostadsbyggandet.
Byggtakten har under de senaste två mandatperioderna legat på historiskt höga nivåer – men det räcker inte. Det behövs en ännu mer aktiv politik för att det ska byggas mer av både hyres och ägda bostäder.
Samtidigt som vi måste bygga mer måste också byggbranschens utsläpp minska snabbt. Klimatförändringarna är vår tids stora utmaning och byggbranschen står idag för en femtedel av Sveriges totala utsläpp – och då är bara de inhemska utsläppen inräknade.
Var, av vad och hur vi bygger våra hus kommer att ha stor påverkan på vår miljö i många generationer framåt. Det vi bygger idag ska fungera väl också om hundra år och då gäller det att vi planerar våra samhällen utifrån det perspektivet.
Sverige har länge fokuserat på att minska energiförbrukningen i nya och befintliga bostäder, där vatten-, el- och värmeförbrukning har stått i centrum. Det finns idag behov av ett ökat fokus på byggskedet och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.
Sätt bindande krav på minskade utsläpp. För att kraftigt minska klimatpåverkan och användningen av nya naturresurser från byggsektorn vill vi sätta bindande krav på minskade utsläpp från byggnadens hela livstid, det vill säga under byggtiden, användning och rivning.
Gör det lättare att bygga fler hus i trä. Genom att använda trä binds koldioxid under lång tid i byggnaden. Trä är även relativt lätt och minskar på så vis transporterna och förenklar påbyggnader på befintliga fastigheter. Ett utvecklat träbyggande kan också bidra till att möta behovet av nya och överkomliga bostäder av god kvalitet. Trä har egenskaper som ger bra förutsättningar för industriell byggproduktion, hög grad av prefabricering och serietillverkning, vilket på sikt kan pressa byggkostnaderna, effektivisera bostadsbyggandet och öka konkurrensen på marknaden.
Återbruka byggmaterial. Flera statliga utredningar har undersökt hur det går att få en mer resurseffektiv användning av byggmaterial. Vi ser att det är viktigt att skapa incitament för att återvinna och återbruka byggmaterial även i nyproduktion och storskaligt.
Hälften av bygg och fastighetssektorns årliga klimatutsläpp kommer dock från själva byggverksamheten – ska klimatmålen nås är det därför viktigt att politiken på allvar främjar alternativ till att bygga nytt. Vi behöver underlätta för omvandling av byggnader till nya ändamål, till exempel från kontorslokaler till bostäder, och verka för att nyproducerade byggnader är flexibla för att kunna anpassas till olika behov över tid.
Samtidigt är bostadsbristen fortfarande stor på många håll i Sverige och prognoser visar att Sverige kommer behöva mellan 59 000 och 66 000 nya bostäder per år under perioden 2020–2029. Framför allt saknas det bostäder som människor med lägre inkomster har råd att efterfråga. Bostadsbristen drabbar inte bara den som inte kan få en bostad, utan bromsar hela samhällsutvecklingen. Det är därför mycket olyckligt att högeroppositionen röstade bort det investeringsstöd som vi införde i regering. För att vi ska få fram bostäder som alla har råd att efterfråga krävs statliga stöd med särskilt fokus på bra hyresrätter med rimliga hyror. Investeringsstödet måste återinföras och utvecklas för att säkra att hyresrätter med överkomlig hyra fortsätter att byggas.
Ett varaktigt högt bostadsbyggande behöver gå hand i hand med en socialt hållbar
bostadsförsörjning och minskade klimatavtryck genom livscykelperspektiv, fler trähus och minskad betonganvändning. Det är så vi bygger vårt samhälle hållbart.
Emma Hult, riksdagsledamot och bostadspolitisk talesperson (MP)
