Diskriminerande skämt är det enskilt största machoproblemet. 7 av 10 chefer anser att det skämtas grovt på arbetsplatsen.
Det visar Byggchefernas Machoindex som är ett nytt mätverktyg för att mäta graden av machokultur i olika branscher.
Går det att mäta hur mycket macho en arbetsplats är? Ja, det menar i alla fall Byggcheferna som tagit fram ett nytt verktyg, en slags machometer, för att mäta förekomst av machobeteenden på arbetsplatser. Verktyget är utvecklat i samarbete med forskare och baseras på det amerikanska systemet Masculinity Contest Culture.
– Det är viktigt för oss att få ett mätverktyg och göra regelbundna mätningar så att branschen behåller fokus på de här problemen. Vårt mål är att göra årliga mätningar, öppna upp och dela med oss av mätverktyg och resultat. Min förhoppning är att Machoindex 2021 ska visa att den här skadliga kulturen krymper, säger Kajsa Hessel, ordförande i Byggcheferna.
Enligt den första mätningen, Machoindex 2020, som Byggcheferna nu presenterar ligger Index för samhällsbyggnadsbranschen på 46 procent. Det innebär att nästan hälften av cheferna inom samhällsbyggnad uppfattar att det finns machokultur på deras arbetsplatser.
Det största problemet handlar om diskriminerade skämt. Enligt sju av tio chefer dras grova skämt på jobbet. Diskriminerade skämt är den typ av machokultur som förekommer allra mest, och mest skämtas det om ”hur kvinnor är”, om sexuell läggning och om etniskt ursprung.
– Jargong och diskriminerade skämt sticker ut i mätningen och skiljer sig mycket från andra parametrar som vi mätt. Att just diskriminerande skämt sticker ut så markant är på ett sätt bra. När vi får ett så tydligt resultat ser vi vad vi har mest problem med och vad vi vad vi måste börja jobba med, säger Kajsa Hessel.
Ett genomgående mönster är att chefer i samhällsbyggnad som är kvinnor och chefer som är yngre än 40 år ser uttryck för machokultur i högre utsträckning. Exempelvis uppfattar chefer som är yngre än 40 år dubbelt så ofta att det förekommer skämt om hur kvinnor är.
Byggcheferna har arbetat länge för att få bort machokulturen eftersom den är roten till många av de utmaningar branschen står inför, som kompetensbrist, korruption och dödsolyckor. I förra årets rapport konstaterades att medvetenheten om jämställdhet ökat dramatiskt i branschen men att machokulturen består.
Enligt en referensundersökning genomförd av Novus på uppdrag av Byggcheferna är machokulturen mer utbredd i samhällsbyggnadssektorn än i andra delar av den svenska arbetsmarknaden. Machoindex i ett tvärsnitt av svenskt arbetsliv är 43 procent.
– Samhällsbyggnad hamnar på 46 procent medan arbetslivet i stort ligger på 43 procent. Skillnaden är inte så stor som vi trodde, men även om vi inte är så mycket mer macho än arbetslivet i stort så är vi mer macho än vi ”har råd med” när branschen behöver attrahera de unga, de skickligaste och öka mångfalden bland de anställda.
Fastighetsbranschen är den delbransch inom samhällsbyggnad som har minst grad av machokultur, (42%) medan bygg- och anläggning ligger på 47 procent.
Machoindex – så gjordes mätningen:
- Utvecklat i samarbete med Magnus Johansson, leg psykolog och forskare vid Oslo universitet. Alla data har analyserats av Magnus Johansson.
- Bygger på ett nordamerikanskt mätinstrument, Masculinity Contest Culture (MCC, Glick et al. 2018) varifrån åtta frågor har översatts till svenska.
- Dessa åtta frågor och tre frågor om diskriminerande skämt har ställts i Byggchefsbarometern 2020 och i ett tvärsnitt av svenskt arbetsliv – båda webbaserade undersökningar genomförda av Novus.
- I undersökningen har det ställts frågor om ”Att inte visa svaghet”, ”Styrka och uthållighet”, ”Jobbet kommer i första hand” och ”Diskriminerande skämt”.
- Byggchefsbarometern hade 2 040 svar, svarsfrekvens 15 %. Undersökningen i svenskt arbetsliv hade 543 svar, svarsfrekvens 65 %.
- Baserat på de elva frågorna har ett genomsnitt, ett index, beräknats. Ett högt index anger en hög grad av machokultur.
