Regeringen tillsätter en utredning för att lättare komma åt oseriösa aktörer vid upphandlingar.
– De som livnär sig på att utnyttja andra människor ska inte sova gott på nätterna, säger bostadsminister Johan Danielsson (S).
I Sverige genomförs varje år cirka 18 000 upphandlingar till ett värde av cirka 800 miljarder kronor, enligt regeringens pressmeddelande. Samtidigt är det inte alltid enkelt att utesluta de aktörer som missköter sig eller där det faktiska jobbet utförs av oseriösa underleverantörer.
– Inte en skattekrona ska gå till företag som har gjort sig skyldiga till brott eller inte betalat sina skatter eller andra avgifter. Som en del i regeringens arbete med att bekämpa kriminaliteten tillsätter vi nu en utredning som ska föreslå åtgärder som gör det enkelt att genomföra kontroller av leverantörer i offentliga upphandlingar, säger civilminister Ida Karkiainen (S).
Ju fler led desto svårare
I regeringens arbete med att motverka arbetslivskriminalitet har komplexa affärsmodeller med långa och komplicerade kedjor av underleverantörer identifierats som en riskfaktor, skriver regeringen.
– Ju fler led av underentreprenörer desto svårare blir det att upptäcka arbetslivskriminalitet. De som livnär sig på att utnyttja andra människor ska inte sova gott på nätterna, säger bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson.
Ska redovisas 31 augusti 2023
Utredaren får i uppgift att föreslå en centraliserad myndighetsfunktion som ska underlätta effektiva och tillförlitliga leverantörskontroller. Utredaren ska också bedöma möjligheterna och lämna förslag för att begränsa antalet leverantörsled i offentliga upphandlingar. Slutligen ska utredningen ta ställning till om reglerna om uteslutning av leverantörer från att delta i valfrihetssystem bör skärpas och om det bör införas obligatoriska krav på arbetsrättsliga villkor även vid icke-direktivstyrda upphandlingar.
Till särskild utredare utses Annika Bränström, leveransområdeschef för Tjänster och infrastruktur på DIGG och tidigare generaldirektör för Bolagsverket. Arbetet med uppdraget startar den 1 september 2022 och ska redovisas den 31 augusti 2023.
”Har larmat i flera år”
Byggnads välkomnar beskedet.
– Egentligen är det enkelt, skattepengar ska inte gå till skurkföretag. Vi har i flera år larmat om att kriminella bolag är med och bygger samhällsfastigheter och våra medlemmar och ombudsmän möter kriminaliteten varje dag. Det har varit vilda västern i byggbranschen alldeles för länge och det är på tiden att politiken nu vaknat, säger Johan Lindholm, förbundsordförande för Byggnads.
Begränsningar i antalet underentreprenörsled har, enligt Byggnads, tillämpats framgångsrikt i Norge sedan flera år och ett antal stora svenska företag har självmant valt modellen för att få bättre koll på sina arbetsplatser. Arbetslivskriminaliteten är utbredd inom byggbranschen och tidigare granskningar av byggbranschen har bland annat konstaterat att åtta av tio östeuropeiska byggföretag bryter i någon form mot svenska lagar och avtal, skriver Byggnads.
– Vi får aldrig glömma att det är människor av kött och blod som det handlar om. Usla löner, långa arbetsdagar och rent livsfarlig arbetsmiljö är vardag i den här typen av företag. Stat och kommuner har ett stort ansvar som beställare, säger Johan Lindholm.
