Inga bindande mål eller vita certifikat kommer att behöva införas
För svenskt vidkommande kommer inte det nya direktivet att innebära några radikala förändringar den förda svenska politiken för energieffektivisering. Det som varit EU-parlamentets krav, dvs att medlemsländerna skulle sätta bindande mål för primärenergibesparing blev istället en uppmaning att sätta indikativa nationella mål för energieffektivisering (art 3).
– Det som var EU-parlamentets förslag för svensk del, hade inneburit enormt stora konsekvenser för svensk industri och svenska konsumenter. Sverige kan med all sannolikhet behålla sitt nationella mål om minskad energiintensitet om 20 procent till 2020, säger Henrik Wingfors, ansvarig för energieffektivisering på Svensk Energi, i en kommentar till uppgörelsen.
Den andra stora frågan för energibolagen var förslaget att s.k. vita certifikat kvotpliktssystem för energibesparing skulle införas (art 6). Detta är i direktivet en möjlighet och medlemsländerna tillåts att använda alternativa styrmedel för att nå en genomsnittlig årlig besparing om 1,5 procent i slutanvändarledet. Detta krav är förenat med en rad villkor som lättar upp hur detta ska gå till.
– Vår bedömning är att Sverige inte behöver införa det som brukar kallas för vita certifikat, säger Henrik Wingfors. Däremot måste en analys av dagens styrmedel göras så att de levererar ett verifierbart resultat. Därefter kan man ta ställning till om Sverige behöver införa ytterligare styrmedel för att nå sitt nationella mål.
Andra konsekvenser
De senaste veckorna har artiklarna som rör mätning och fakturering utvecklats (art 8). Här har Svensk Energi bidragit med förslag till förändringar av texten så att Svensk Energis mätarvision kan underlättas i framtiden.
– Vi har redan ett antal reformer på gång nationellt som rör timvis mätning. I ljuset av dessa rätt kostsamma reformer vore det olyckligt med ytterligare detaljerade tekniska krav som inte skulle föra marknaden framåt, avslutar Peter Silverhjärta, ansvarig för mätfrågor på Svensk Energi.
