Välkommen till 2017! För oss jurister är bland det bästa med att gå in i ett nytt år att gå igenom nya eller förändrade lagar och förordningar. I egenskap av allmänt kunskapstörstig ser jag även med spänd förväntan fram emot att inför ett nytt år gå igenom de nya ord som antagits av språkrådet. Gemensamt för båda dessa aktiviteter är att de på varsitt sätt säger en hel del om det samhälle och den tidsanda vi lever i. Och nu i detta trumpifierade politiska klimat – finns det utrymme för kollektiva värderingar?
Ett av de antagna nyorden är matsvinnsbutik. Med ordet menas en livsmedelsaffär där varor som annars skulle kasseras säljs till låga priser. Bakom nyordet finns alltså en affärsidé som står på tre ben: att minska matsvinnet, att tillgodose köpare med billigare mat och att samla in pengar till fattiga. Detta nyord går också hand i hand med ett annat, nämligen cirkulär ekonomi vilket innebär ett kretsloppsbaserat sätt att driva företag som bl.a. skapar så lite avfall som möjligt.
Att skapa så lite avfall som möjligt är dock inget som endast företag med ett cirkulärekonomiskt upplägg måste ta hänsyn till. Det gäller i princip för alla verksamhetsutövare genom miljöbalkens allmänna hänsynsregler och den avfallshierarki som fastslagits genom direktiv från EU. För bygg- och rivningsverksamhet är frågor om resurs- och avfallshantering också centrala och Sveriges Byggindustrier har sedan länge arbetat fram branschriktlinjer för just detta.
Därutöver och helt i linje med nyorden förpackningsfri (att sälja varor utan förpackning) och proteinskifte (förändring av matvanor som går ut på att byta ut kött mot proteinkällor som har mindre påverkan på klimatet) har regeringens förordning om plastkassar trätt i kraft per den 1 januari 2017. Förordningen syftar till att minska förbrukningen av plastkassar som är ett miljöproblem dels i form av resursförbrukning vid tillverkning dels i form av att de inte tas om hand utan förorenar miljön. Genom förordningen åläggs den som tillhandahåller plastkassar en upplysningsskyldighet gentemot konsumenter om den miljöpåverkan plastkassarna har samt fördelar med en minskad förbrukning. Detta får sägas vara ett mjukt tillvägagångssätt, till skillnad från i Frankrike där plastpåsar per den 1 januari är förbjudet i handeln.
Åtgärder för att minska matsvinn och främja policys för hållbar tillväxt och utveckling känns ju inte som något nytt eller nyskapande så här år 2017. Det är frågor som har varit på tapeten ett bra tag nu. Årets överraskning bland de nya lagarna är däremot att det är först år 2017 som falska polisbilar på våra gator kommer att vara ett minne blott (hur kan det inte ha varit förbjudet tidigare? ). Bland orden i nyordslistan hittar jag ett som sticker ut – Mukbang; människor som i en internetsändning äter något och samtidigt talar med sin publik. Efter några googlingar och youtube-klipp får jag grepp om vad det handlar om och inser att det ordet, tillika sydkoreanska fenomenet, är oerhört representativt för vår tidsanda. Men förhoppningsvis inte en återspegling av några kollektiva värderingar.
Carolina Bergquist
