Det kommunala bolaget Nybro Energi bygger ett nytt avfallseldat kraftvärmeverk som ska stå för 70 procent av det samlade energibehovet i kommunen.
– Dessutom kommer anläggningen att kunna leverera en fjärdedel av den el som förbrukas här i Nybro, säger produktionschefen Niklas Lindvall.
Ett hundratal hantverkare från 25 företag bygger det nya kraftvärmeverket som räknas till den enskilt största investeringen i kommunens historia.
Vid en dator finner vi produktionschefen Niklas Lindvall som har bråda dagar med att samordna det stora projektet, som man valt att handla upp som en delad entreprenad.
– Vi anser att det är mest kostnadseffektivt samtidigt som det ger oss större möjligheter att påverka detaljlösningar men även ställa specifika krav. Jag sitter lite som spindeln i nätet och har till min hjälp 14 delprojektledare som ser till att logistiken fungerar, säger han och tillägger att man lagt mycket energi för att få en så pass optimal lösning som möjligt.
Den nya anläggningen kommer att tas i kommersiell drift i april 2016 och då kommer den att ersätta två av de tre befintliga biopannorna, en från 1965 och en från tidigt 80-tal som båda tas ur bruk eftersom de inte uppfyller dagens miljökrav.
– Pannorna är slut och vi såg det inte som ekonomiskt försvarbart att renovera dessa, dessutom har de manuell askutmatning vilket inte är förenligt med en god arbetsmiljö. Däremot behåller vi den tredje och modernaste biopannan från 1996 och som är på 22 MW, denna kommer att användas som stöttning under vinterhalvåret och där eldar vi restprodukter som till exempel bark, flis och sågspån från den lokala golvtillverkaren Kährs sågverk, säger Niklas Lindvall som under resans gång noga följt den lokala debatten där många varit kritiska till att elda utsorterat avfall.
Han vill inte ge sig i debatten utan menar att det snarare är en politisk fråga som kommunens folkvalda får ta, men personligen anser han att det finns flera miljövinster med att elda avfall istället för att lägga detta på deponi.
Nybro Energi har tecknat ett femårigt avtal med Stena Recycling som kommer att förse anläggningen med de avfallsmängder som krävs, och detta innebär att det kan även kan bli fråga om import från framförallt Norge och England.
Redan 2011 började man specificera kraven samtidigt som man var noga med att inte låsa sig fast vid en speciell teknisk lösning, istället lät man anbudsgivarna ta fram och presentera lösningar utifrån kommunens krav på prestanda och driftsekonomi, sett ut ett livscykelperspektiv på mer än 20 år.
Valet föll på en bubblande fluidbäddspanna med 22 MW termisk effekt från den finska leverantören Valmet, men det fanns även anbud på olika lösningar med rosterteknik. I Valmetpannan sker förbränningen i en sandbädd och när anläggningen går för fullt kommer den att generera 18 MW värme och 6 MW el.
För att kunna hantera de skiftande mängderna som även innehåller fraktioner som inte är brännbara, som till exempel olika metaller, kommer bränsleberedningssystemet att kunna sortera ut dessa. När avfallet gått igenom den stora avfallskvarnen transporteras massorna först förbi en bandmagnet och som fångar upp bland annat järn och därefter sorteras de ickemagnetiska metallerna ut med hjälp av en virvelströmsmagnet.
Ett enklare och billigare alternativ hade varit att bränna det malda avfallet och därefter sortera ut metallerna, men detta hade i sin tur gett ett ökat slitage på anläggningen, samt att aluminiumen försvunnit.
I den totala projektkostnaden ingår även bygget av personalutrymmen, lokaler för övervakning samt flera lager, bland annat byggs ett 4000 m2 stort planlager där man kan förvara balat avfall i väntan på att det ska bränsleberedas. Dessutom bygger man sex kilometer stamledningar som dras i fyra kulvertar, två till fjärrvärme och två till industriellt hetvatten.
– En stor fördel är att vi byggt anläggningen på en helt ny plats, vilket gjort att vi kunnat anpassa den exakt efter våra önskemål, både när det gäller byggnader och den infrastruktur som krävs för att få en väl fungerande logistik. Vi har finansierat hela projektet via lån där räntorna har en löptid på minst fem år och vi räknar med att den totala payofftiden för projektet är tio år, säger Niklas Lindvall.
Fakta:
Panna:Bubblande fluidbäddspanna från Valmet, 22 MW
Bränsleberedning:Fransson, Bulkteknik, Elme samt Saxverk
Askhantering: Bulkteknik samt Noxor
Rökgasrening:Filter Support
Ångturbin:M+M Turbinentechnik
Ackumulator:Midroc
Total investering:480 miljoner kronor
Elproduktion:40 GWh/år
Varmvattenproduktion:130 GWh/år
