Nya lagen ska få hela branschen att samtala digitalt

Från och med årsskiftet ska många nya byggnader som uppförs klimatdeklareras. Även om ansvaret att lämna in uppgifterna till Boverket ligger på byggherren så kommer såväl entreprenörer som underentreprenörer att omfattas av den nya lagen.

Enligt Boverket hanterades runt 13 000 bygglov år 2019. Av dessa uppskattas cirka 4 000 ärenden omfattas av de nya kraven. De som faller bort är bland annat ansökningar där byggherren är en privatperson som privat uppför byggnader som används för industri- eller verkstadsändamål eller som är mindre än 100 kvadratmeter. Huvudsyftet med den nya lagen är att minska klimatpåverkan från nya byggnader som uppförs.

– Vi vet sedan tidigare att den största klimatpåverkan kommer från materialanvändningen i byggnader och energianvändningen under driftskedet. Men eftersom energianvändningen har minskat avsevärt den senaste tiden gäller det nu att ställa krav på klimatpåverkan från materialanvändningen, säger Kristina Einarsson, projektledare för klimatdeklarationen på Boverket.

Sveriges klimatmål, som har klubbats igenom av riksdagen, är att vi inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Byggsektorn står i dag för 20 procent av utsläppen, en tredjedel av denna siffra kommer från nybyggnationer där materialanvändningen är en betydande post.

De byggdelar som ska deklareras står, enligt Kristina Einarsson, för 70-80 procent av utsläppen under byggnationen.– Det är framför allt bärande konstruktionsdelar eller kort och gott stommen, denna står för den största klimatpåverkan. Men ingår gör även isolering, dörrar, fönster och innerväggar. Installationer ingår inte eftersom det råder brist på klimatdata där.

Även om det är byggherren som ansvarar för att klimatdeklarationen lämnas in till Boverket så kommer även entreprenörer och underentreprenörer att involveras i arbetet.– Eftersom det ofta är entreprenören som har uppdraget att uppföra en byggnad och beställa materialet så kommer de också få räkna ut hur mycket material som kommer att användas. Om underentreprenörer anlitas så ligger det på dem att ta fram dessa uppgifter, berättar hon.

Det kommer inte att införas några gränsvärden och det ställs därför inga specifika krav på vilket eller hur mycket material som används vid byggnationen.

– Vi har inga möjlighet utifrån EU-rätten att ställa krav på att de använder så kallade specifika klimatdata för produkterna. Vi har tagit fram en klimatdatabas med generiska värden som man kan använda. Men vi ser däremot att många byggherrar kommer att vara intresserade av att redovisa byggnadens klimatpåverkan utifrån vad man faktiskt har köpt in. I de fall det finns miljövarudeklaration (EPD) så är syftet att de helst ska använda dem, då blir det en mer korrekt redovisning av klimatpåverkan. Det här regelverket möjliggör för dem som är ambitiösa.

Klimatdeklarationen är alltså endast ett informationsstyrmedel, det finns inga nivåer som entreprenörer eller entreprenörer måste hålla sig under.– Men bara det att börja räkna på detta är ett stort steg. Samtidigt vet vi att byggbranschen gärna tävlar och vill jämföra. Och som byggherre kan man börja ställa krav vid upphandlingar, sen finns det andra krafter som kan börja jobba med gränsvärden. Klimatdeklarationen lägger först och främst grunden för att alla börjar räkna på samma sätt.

Boverket kommer att ha tillsynsansvar och kontrollera att deklarationerna håller en godtagbar kvalitetsnivå. Myndigheten har också möjlighet att gå in och korrigera om inlämnade värden inte stämmer.

Vad är viktigast att tänka på för en byggherre som söker bygglov efter årsskiftet?