Regeringen avser att besluta om inrättandet av sju nya regionala center för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Syftet är att intensifiera arbetet med att städa upp på den svenska arbetsmarknaden.
– De som livnär sig på att utnyttja andra människor ska inte sova gott om nätterna, säger bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson.
Arbetsmiljöverket gör bedömningen att antalet företag som idag systematiskt bryter mot arbetsmiljöregelverket för att få konkurrensfördelar ökar. Risken för arbetslivskriminalitet anses störst i branscherna som omfattar bygg och anläggning, restaurang, transport, städning samt vård och omsorg.
Ett viktigt verktyg i kampen mot arbetslivskriminalitet är de över 6000 myndighetsgemensamma kontroller som genomförts sedan starten 2017. Men nu vill regeringen sätta ytterligare fokus på fuskarna.
– Lösningen ligger i att motverka de affärsmodeller som driver arbetslivskriminalitet. Det måste bli svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad. Regeringen vill täppa till det system som möjliggör fusk idag, säger Johan Danielsson.
Nya center mot arbetslivskriminalitet
Regeringen avser att besluta att minst två regionala center mot arbetslivskriminalitet ska vara på plats redan juni 2022 och sju center ska vara på plats under 2023. Centren ska fungera som nav för myndigheternas arbete avseende planering, genomförande och uppföljning av gemensamma aktiviteter, med fokus på myndighetsgemensamma kontroller.
Det blir Arbetsmiljöverket som får i uppdrag att samordna arbetet med att inrätta regionala kontor tillsammans med Polismyndigheten och Skatteverket. Placeringen av kontoren är inte klar ännu men de kommer samordnas med Polis regionala underrättelsecenter.
– Genom den här lokaliseringen stärks möjligheten till samverkan med den myndighetsgemensamma verksamheten som redan idag sker mot den organiserade brottsligheten. Regeringen bedömer att det här initiativet kommer öka den lokala förankringen mellan myndigheterna och arbetsgivare samt fackliga organisationer, säger Johan Danielsson.
Myndigheterna ska bland annat vidareutveckla arbetssätt för att motverka arbetslivskriminalitet som kan anses särskilt komplex och systematisk, exempelvis när arbetstagare utnyttjas i människohandel eller människoexploatering.
Positiva reaktioner
Fusket på arbetsmarknaden drabbar både företagare och arbetstagare och de första kommentarerna till regeringens initiativ är positiva från branschens olika aktörer.
– Vi ser detta som ytterligare ett viktigt steg för att skapa en sund konkurrens i byggbranschen. Att få bort oseriösa aktörer från branschen, och att styra affärerna till de schyssta byggföretagen, är en ödesfråga för att kunna bygga Sverige bättre. Vi hoppas att en tydligare lokal och regional förankring av det myndighetsgemensamma arbetet kan bidra till detta, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen.
Även Byggnads lovordar satsningen på nya center mot arbetslivskriminalitet.
– Nu är arbetet i gång men det behöver skalas upp snabbt. Myndigheternas arbete på marken har varit enormt eftersatt i den här frågan, inte minst under pandemin. Och när katten är borta dansar råttorna på bordet. Byggnads kräver minst ett center i varje region, säger Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.
Från LO:s sida ser man arbetslivskriminaliteten som ett hot mot den svenska modellen.
– Det här är ett jättestort problem. Många som drabbas är utländska arbetstagare men även ungdomar luras att provjobba utan lön. Det här är inga extrema undantag utan satt i system. Vi ser att arbetslivskriminalitet har förödande konsekvenser mot den svenska modellen. Både för arbetstagaren och för alla justa företag som försöker göra rätt för sig. Hur ska en byggfirma som följer alla lagar och regler kunna konkurrera med en konkurrent som fuskar? säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
Åklagarmyndigheten läggs till bland de åtta myndigheterna som tidigare ingått i samverkan.
