Det specificerar hur mycket energi en byggnad maximalt får använda vid ”normalt brukande”. Nya ej eluppvärmda byggnader i klimatzon III (södra Sverige) får maximalt använda 110 kilowatt per kvadratmeter och år. Energianvändningen ska verifieras två år efter att byggnaden tagits i bruk. Vad Boverket inte angett i byggreglerna är hur dessa krav ska mätas och följas upp. Boverket har till exempel inte angett vad som är normalt brukande. Branschen tog därför år 2007 initiativ till ett projekt, kallat SVEBY (Standardisera och Verifiera Energiprestanda för Byggnader), i syfte att ta fram gemensamma riktlinjer för hur uppföljningen egentligen ska gå till. SVEBY består av många delprojekt varav flera nu är klara. Projektet är viktigt för att undvika tvister om byggnaders energiprestanda. Det blir ännu viktigare nu när byggreglerna snart skärps för att gå mot ”nära noll” år 2020, och där förslaget är 55 kWh per kvadrat och år. Den första skärpningen sker redan nästa år med förslag på 90 kWh per kvadrat och år. I en färsk remiss från Boverket har utdrag presenterats från energideklarationsregistret avseende flerbostadshus, byggda år 2007 och framåt. Statistiken baseras på 418 flerbostadshus i klimatzon III. Dessa byggnader har ett uppmätt medelvärde på 128 kWh per kvadrat och år. Energianvändningen i dessa byggnader får enligt byggreglerna uppgå till maximalt 110 kWh per kvadrat och år. De flesta nya byggnader är alltså energimässigt mycket sämre än vad lagstiftningen kräver. Statistiken är upprörande! Byggs det verkligen hus med så hög energianvändning? Vari ligger problemet? Är det hos byggföretag, konsulter eller byggherrar? Det handlar om ett systemfel och branschens alla aktörer bör därför gemensamt ta tag i detta. Att arbeta enligt SVEBY-modellen är en bra början för att följa upp samt säkerställa byggnadens energianvändning genom hela byggprocessen.
