I december 2019 utfärdade Kommittén för modernare byggregler sitt slutbetänkande med förslaget att skapa mer moderna byggregler för ökad förutsägbarhet, flexibilitet och förenkling (1). Boverket fick uppdraget att se över nuvarande regler för byggande och konstruktion vilket har lett Möjligheternas byggregler (2) med förslag på en ny regelmodell. Sektorn har till den 9 april på sig att inlämna svar på remissen av regler om bullerskydd och själva modellen i sig.
Den initiala responsen inom bygg- och fastighetssektorn varierar. Vissa ser möjligheter till förbättringar i byggandet: fokus på livscykelperspektivet, bredare samhällsperspektiv och fokus på mervärden i en föränderlig tid. Andra ser utmaningar med osäkerheten i om funktionskraven verkligen ger uttryck för samhällets krav och att avsaknaden av allmänna råd och referensstandarder kan ge mer variation.
Vi menar att inget perspektiv bör eller kan sägas vara helt rätt eller fel i detta läge. Byggregler kan inte vara eller göras ”perfekta”. Att hitta balansen mellan flexibilitet och innovationsmöjlighet till att föreskriva krav för att uppnå tydlighet och säkerhet är utmanande. Men bredden inom regelsystemet och tillgängliga data, verktyg och metoder gör att vi redan idag har en avsevärd variation på många plan.
Ändringen av regelsystemet kan ge betydande fördelar. Det är en möjlighet för myndigheter och sektorn att analysera vad som fungerar bra och vad som inte fungerar, varför det är så och vad som kan göras bättre. Det öppnar för att vända från en centralstyrd struktur till ett mer sektordrivet system: från en ”du måste”-strategi till ”vad kan vi uppnå?”.
Nya byggregler och tillämpningen av dem kan engagera nya aktörer och motivera befintliga till ökad innovation, samtidigt som samhällets mål och krav garanteras. En omstrukturering skapar även en möjlighet och utrymme för dialog mellan en mängd intressegrupper med målet att utveckla ett regelsystem som är både flexibelt och robust. Ett system som underlättar innovation samtidigt som det ger säkerhet och där vi flyttar fokus från efterlevnad till prestanda och värdeskapande.
För att utforska perspektiven hos olika intressenter hölls en serie ”Regulatory Talks” med representativa grupper under hösten 2020 (2). Diskussionerna var konstruktiva och övervägande positiva och av samtalen är det tydligt att vi står inför en stor förändring med nya utmaningar. Men det är tydligt att det finns stora möjligheter att utveckla ett modernt och robust regelsystem i Sverige.
Några av de viktigaste punkterna från mötesserien är:
· Förändringen av byggregelsystemet är bra, men bör inte ske förhastat – och här kan vi lära av resan som gjorts inom elsektorn
· Fokus på funktionskrav ger störst flexibilitet för att säkra samhällets krav och förväntningar, utan att begränsa marknadens innovationsmöjligheter.
· Funktionskravens detaljeringsnivå kan bero på områdets komplexitet, kunskapsmognad och sektorns engagemang. Där vi inom sektorn når samsyn så kan det räcka med koncisa kvalitativa krav. För andra områden kan detaljerade krav och kvantitativa kriterier behövas.
· Verifieringsmetoder behöver inte vara en del av byggreglerna för att vara effektiva och accepterade. Dock är det avgörande med kopplingar till funktionskraven. Statusen metoderna får beror mer på vilket förtroende dessa vinner från sektorn – inkl. tillsynsmyndigheter [MS1] – än att fastställs i byggregler.
· Förändringen av byggregelsystemet kräver robusta data, verktyg och metoder för prestanda, design och verifiering. Förändringen av byggreglerna kan främja utvecklingen inom områden som behöver bättre verktyg.
· Framförallt är det nödvändigt att skifta från ett reaktivt fokus på efterlevnad till ett proaktivt samhälls- och användarperspektiv. Samhällsnyttan är betydande om vi ändrar mindset från att ”uppfylla regler” till att uppfylla ”förväntningar och skapa värde” under hela livscykeln.
· Övergången från disciplinernas stuprörsbetonade arbetssätt till ett holistiskt tillvägagångssätt kan ge stora fördelar. Regler och design bör ses som en integrerad helhet som leder till mindre suboptimering, och byggnader som bättre möter samhällets förväntningar.
· För att lyckas krävs en kulturförändring inom sektorn med ökad samverkan för att en bättre helhet. En större bredd av experter behöver tillsammans utveckla systemet, t.ex. med gemensamma standarder, vägledningar och verifieringsmetoder. Att ändra från ”efterlevnad av byggreglernas lägstanivå” till ”kvalitet och värdeskapande” kräver insikt och acceptans från alla inblandade aktörer. Denna kulturförändring kan även behöva omfatta andra områden såsom försäkringar, kontrakt och avtal.
Betydande förändringar av reglerade områden är komplicerat, utmanande och obekvämt. Att genomföra förändringen kan innebära betydande fördelar för samhället och för sektorn. Den bästa vägen framåt med förändringen som Boverket föreslår är att vi arbetar tillsammans på ett konstruktivt sätt för att tillsammans förstå utmaningarna och möjligheterna. Vi behöver bygga ett system som ökar innovationstakten, förbättrar kvaliteten och prestandan i våra byggnader. Samtidigt måste vi säkerställa att grundläggande samhälleliga förväntningar, så som hållbarhet, resiliens och säkerhet uppnås.
Dr Brian Meacham, internationell forskare inom funktionsbaserade byggregelsystem, Meacham Associates
Michael Strömgren, samtalsledare ”Regulatory Talks”, public affairs manager, Briab
* 1. Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat, Slutbetänkande av Kommittén för modernare byggregler, Stockholm, ISBN 978-91-38-25012-9, p30.
* 2. Boverket. (2020). Möjligheternas byggregler. Ny modell för Boverkets bygg- och konstruktionsregler. Rapport 2020:31.
