Det går att bygga trähus som är 15-20 våningar höga. Efterfrågan och tekniken finns.
Däremot finns begränsningar i den svenska byggnormen.
– Vi ska försöka verifiera en annan beräkningsmetod som ligger närmare sanningen, säger Greger Lindgren, teknisk chef på Martinsons.
Trähustillverkaren Martinsons tillsammans med Lindbäcks och Plusshus inleder nu andra delen i sitt Höga hus-projekt som går ut på att ta fram en ny norm eller beräkningsmodell som är anpassad till träets unika förutsättningar. Idag är det svårt att bygga trähus högre än åtta till tio våningar eftersom den svenska byggnormen för höga hus inte går att applicera på trähus när det gäller dimensionering av svängningar.
Beräkningsmodeller ska ge en möjlighet att i datorn skapa en modell av husets bärande stomme som så nära som möjligt motsvarar verkligheten vad det gäller husets uppträdande vid olika laster.
– När man bygger höga hus beräknar man svängningar och vibrationer för att räkna ut hur huset uppträder vid hårda vindar. Det får inte finnas risk för stora svängningar så det känns obehagligt. Men dagens byggnorm tar inte hänsyn till att trä beter sig på ett annat sätt än stål och betong. Det leder till onödiga begränsningar för hur högt ett trähus kan vara. Därför behöver vi en beräkningsmodell som inkluderar även trä som material, säger Greger Lindgren, teknisk chef på Martinsons.
Med stöd av TCN, Trä Centrum Norr, Rockwool och Sveaskog inledde Martinsons första delen av Höga hus-projektet hösten 2015. Då mättes vibrationer och dämpningsförmåga på taket till bland annat Strandparken i Sundbyberg, som med sina åtta våningar är Sveriges hittills högsta bostadshus i trä. Mätningarna syftade till att fastställa hur exakta Martinsons egna beräkningar är.
– Våra mätningar visar att den byggnorm vi utgår ifrån inte stämmer med verkligheten eftersom den är anpassad för andra material. De beräkningssätt som normen föreskriver går helt enkelt inte att applicera på ett lätt material som trä. Det krävs verkligen att vi kan bevisa vad som inte fungerar i de befintliga beräkningsmodellerna.
I andra delen av Höga hus-projektet är avsikten att komma en bra bit på vägen för att ta fram en ny beräkningsmodell som är anpassad även för hus i trä. Med en norm som är anpassad efter träets förutsättningar tror Greger Lindgren att det skulle vara möjligt att bygga betydligt högre hus än idag.
– När man räknar enligt den svenska byggnormen får man fram konservativa resultat. I länder där man använder andra beräkningsmodeller, exempelvis Norge, får man andra resultat. I Norge har man därför kunnat bygga högre trähus. Det har nog slumpat sig så att vi i Sverige valt en modell som passar dåligt för trä. Jag tror att det skulle kunna gå att bygga 15-20 våningar höga trähus i Sverige. Från kunderna finns en ökad efterfrågan på höga trähus.
Projektet har fått stöd av Vinnova och forsknings- och innovationsprogrammet BioInnovation. Projektet löper på tre år och kommer att sätta igång under våren.
