– Vi har en enkel och billig lösning på ett jätteproblem, säger Tord Gustafsson, som är utvecklingschef på APC Composite i Luleå.
Företaget deltar i EU-projektet Polytect, som utvecklar en helt ny typ av jordbävningsskydd: ett glasfiberlaminat som fungerar som en seismisk vävtapet. Luleåföretaget tillverkar laminatet av polyester och en glasfibermatta där fibrerna lagts i fyra riktningar, med 45 graders spridning. Allt för att stå emot krafter från olika håll.
I laminatet döljer sig även tunna kanaler med fiberoptiska kablar. Genom att bevaka en ljussignal som sänds genom optokabeln kan man tidigt upptäcka när stora spännkrafter börjar byggas upp i jordskorpan inför ett skalv.
– Man får flera timmars förvarning och hinner sätta sig i säkerhet, säger Tord Gustafsson.
Systemet låter sig inte luras av tunga långtradare eller annat som ger småskakningar. Det säkerställer algoritmerna som analyserar ljussignalerna. Men förvarningen är bara en av teknikens styrkor. Tapeten, som bara är några millimeter tjock, förstärker dessutom väggar, pelare och andra strukturer.
Att det verkligen fungerar har gruppen verifierat genom att fejka jordbävningar med stora skakbord.
Tord Gustafsson berättar om ett lyckat test i Aten i januari. Tegelhus med en takhöjd på 2,5 meter fick uppleva energimängder och skakningsfrekvenser som var sex gånger starkare än fjolårets jordbävning i italienska L’Aquila, där 50 000 personer blev hemlösa.
Utan förstärkning skakade tegelhuset sönder, med laminatet stod huset kvar.
– Nu vill myndigheterna i L’Aquila använda laminatet när staden byggs upp igen, säger Tord Gustafsson.
Men innan dess måste tekniken klara ytterligare några tester. I nästa vecka åker han därför till italienska Pavia, där EUs centrum för jordbävningsforskning ligger. Nu ska tvåvåningsbyggnader utsättas för konstgjorda skalv.
Efter de stora jordbävningskatastroferna i Chile och Haiti har intresset för laminatet ökat.
– Vi ligger verkligen rätt i tiden. Tekniken är dessutom förhållandevis billig. Att täcka en kvadratmeter kostar några euro, säger Tord Gustafsson.
Sedan tidigare är det bestämt att tekniken ska testas i full skala på bostadshus i indiska Madras. Stadens universitet deltar också i EU-projektet.
