Det är oroliga tider och mycket talar för stigande räntor och dämpad ekonomisk tillväxt inom byggsektorn. Det spår Veidekke i sin nya samhällsbyggnadsrapport där man presenterar tre olika scenarier.
Namnet på den nya rapporten är Festen som kom av sig, inte lika positivt alltså som Veidekkes senaste rapport från september 2021: Happy days are here again. Orsaken är förstås den senaste tidens händelser i Europa. Enligt Veidekke finns det tydligare tecken på inflation inom flera samhällssektorer, bland annat inom byggsektorn, därför är det ”mycket som talar för stigande räntor inom det närmaste året och därmed dämpad ekonomisk tillväxt”. Men eftersom allt har gått så fort är det också svårt att dra några slutsatser, därför presenteras tre scenarier: ett basscenario, ett optimistiskt och en pessimistiskt.
”Tar tid att återställa leveranskedjor”
Men några övergripande slutsatser drar ändå Lars Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.
– Redan under slutet av förra året kunde vi se tecken på stigande räntor i USA, i huvudsak en följd av kvardröjande effekter av pandemin som visade att det tar tid att återställa leveranskedjor och skala upp produktionen av viktiga insatsvaror. I Sverige fanns tecken på ökad inflation till följd av kraftigt stigande energipriser, säger han.
Även om det finns andra bedömare som menar att fenomenet skulle bli kortvarigt, konstaterar Veidekke att motsvarande tendenser har funnits inom byggbranschen under hela pandemin och att tendensen till stigande priser på viktiga insatsvaror som stål, cement, gips och sågade trävaror fortsätter att öka. Till detta finns tecken på att de transportproblemen som uppstod under pandemin återkommit eller till och med förstärkts.
Risk för ökade räntor
– För utvecklingen framåt spelar givetvis kriget i Ukraina en viktig roll. Eftersom ingen vet hur länge kriget varar och hur det möjligen avslutas är osäkerheten stor för den nära framtiden. Veidekkes samlade bedömning är dock att riskerna för stigande inflation och därmed ökade räntor är betydande för de närmaste 1–2 åren. På något lägre sikt framstår det emellertid som sannolikt att leveranskedjor, produktionskapacitet och arbetskraftsförsörjning kommer att återställas. Eftersom de offentliga finanserna är i god ordning har staten förmåga att sätta in stimulanser om den ekonomiska avmattningen skulle tillta. Det gör att det finns anledning att tro på en normalisering och ekonomisk återhämtning i relativ närtid, säger Lennart Weiss.
De tre scenarierna
Veidekkes optimistiska scenario bygger på att krigets effekter och sanktioner begränsas, särskilt gällande energiförsörjningen till Europa. Den ekonomiska tillväxten förväntas minska under 2022, främst till följd av minskad konsumtion. Den höga inflationen blir tillfällig och faller tillbaka under hösten 2022. I ett sådant scenario skulle räntenivåerna stiga måttligt och ytterligare större börsfall utebli. Arbetsmarknaden fortsätter vara stark och bostadsmarknaden förblir stabil, även om prisökningarna blir relativt små, särskilt i reala termer.
I Veidekkes basscenario biter sig inflationen fast på högre nivåer, samtidigt som tillväxten dämpas påtagligt. Tillväxttakten dämpas också på grund av kvardröjande sanktioner. Höga ihållande energipriser spiller över på andra varor och tjänster. Det innebär att hushållens konsumtion dämpas mer än i det optimistiska scenariot. Räntorna stiger snabbare och höjningar sker redan under våren. Lägre global tillväxt, minskad konsumtion och stigande räntor leder till svagare utveckling på Stockholmsbörsen. Det ger direkt påverkan på hushållens finansiella tillgångar, att det psykologiska klimatet påverkas vilket spiller över på bostadsmarknaden i form av svagt fallande bostadspriser. Börsfallet spås dock i detta scenario bli begränsat eftersom högre inflation, stigande energipriser och högre räntenivåer till stor del redan inprisade i dagens börskurser.
I ett pessimistiskt scenario blir kriget långvarigt och konfliktnivån mellan Ryssland och omvärlden eskalerar ytterligare. Världens finansiella marknader reagerar kraftigare när export av energiråvaror från Ryssland inte kan kompenseras och tillväxten faller och blir mer än vad marknadsaktörer bedömer i dagsläget. Med högre inflation, stigande räntor och förväntningar om mer ihållande effekter på den ekonomiska tillväxten påverkas hushållens konsumtion med risk för recession och kanske en period av stagflation. Det leder till att börsen men också arbetsmarknaden försvagas mer långvarigt. Med höga räntor och börsfall som urholkar hushållens finansiella tillgångar finns risk för ett större prisfall på bostadsmarknaden.
Prognoser från 2021 förlegade
–Vilket scenario som framstår som mest realistiskt är det i dagsläget svårt att sia om. Däremot är det uppenbart att de mycket optimistiska prognoser som ställdes ut av flertalet prognosmakare i slutet av 2021 får anses som tämligen obsoleta. Det gäller i synnerhet för bostadsmarknaden som under några kvartal sannolikt kommer att vara satt under tryck. Med stigande kostnader, som inte längre relativt enkelt kan transporteras till konsumentledet, är det troligt att antalet påbörjade bostäder kommer att falla. Ett sådant scenario ter sig ganska sannolikt även om regeringen och Finansinspektionen skulle svara med ett återinfört investeringsstöd och möjlighet till amorteringspaus, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Entreprenad AB.
Ta del av hela rapporten här.
