Det finns möjlighet till en mindre ökning av cementimport på kort sikt. Även på lång sikt är det logistiskt möjligt, men det kan kosta miljarder och ta många år. Det skriver Tillväxtanalys i sin rapport där man bland annat redogör för tre olika scenarier av ett stopp eller en produktionsminskning i Slite.
I höstas gav regeringen uppdraget till Tillväxtanalys att utreda förutsättningarna för en alternativ cementförsörjning i Sverige. Bakgrunden är Mark- och miljööverdomstolens beslut från sommaren 2021 då man avvisade Cementas tillståndsansökan.
Stor efterfrågan på cement
Man gör i rapporten bedömningen att efterfrågan på cement kommer att vara på motsvarande nivå som i dag eller högre de kommande tio åren. Prognosen är dock osäker, bland annat beroende på kriget i Ukraina som kan leda till ett minskat byggande på grund av ökande materialpriser.
I Sverige finns de bäst lämpade kalkstensbrotten i sydvästra Skåne, Gotland, Västergötland och Öland. Men enligt Trafikverket skulle det ta mellan 11-13 år att göra dessa tillgängliga och kosta många miljoner i satsningar på transportinfrastrukturen.
Vid en utzoomning slås också fast att det finns gott om kalksten i världen, inte minst i Östersjöområdet. Och många fabriker har överkapacitet, dock är det osäkert hur stor del av denna överkapacitet som kan importeras till Sverige. ”Det beror bland annat på om fabrikerna är lokaliserade så att det är logistiskt möjligt att exportera till Sverige. Överkapaciteten varierar även mellan länder och mellan årstider. Beroende på hur ett eventuellt stopp i Slite går till kan flera alternativa källor behöva användas”, skriver man i rapporten.
”Tar över tio år att genomföra”
I dag importeras omkring 15 procent av den cement som används i Sverige. Cementa och övriga företag som importerar cement anger att de kan göra en mindre ökning av sina importvolymer från ett år till ett annat. På längre sikt är det också möjligt ur ett logistiskt perspektiv att ersätta produktionen i Slite med andra importalternativ. Men det kan kräva logistiklösningar i mångmiljon- eller miljardklassen i Sverige och kanske även utomlands. ”Att få några betydande importalternativ på plats på mindre än fyra år bedöms som osannolikt. Flera av de alternativa försörjningslösningar som presenteras i rapporten tar över tio år att genomföra” står i rapporten.
Om ny cement tas in på den svenska marknaden kommer det också krävas stora investeringar av provningskapaciteten, som redan i dag är hårt belastad, enligt rapporten.
Tre olika scenarier
I slutrapporten presenteras konsekvenser av tre olika scenarier för minskad eller upphörd produktion i Slite på Gotland.
– På kort sikt beror effekterna av ett eventuellt stopp av kalkstensbrytningen i Slite i stor utsträckning på vilka möjligheter Cementa har att etablera en alternativ försörjning. En nedsatt cementförsörjning får negativa konsekvenser för svenskt samhällsbyggande och den svenska ekonomin, konstaterar Carl Wadell, projektledare på Tillväxtalanys.
Nedan följer de tre scenarierna och konsekvenser:
1. Ett oförutsett och definitivt stopp av cementproduktionen i Slite. Scenariot kan få mycket allvarliga konsekvenser för svensk ekonomi och innebära en överhängande risk att samhällsviktiga satsningar inte kan genomföras enligt uppsatta planer. Hur omfattande de negativa konsekvenserna blir beror på hur snabbt en alternativ försörjning skulle kunna ersätta produktionen i Slite. Bedömningen är att det kan ta år att fullt ut ersätta de volymer som produceras i Slite med en alternativ försörjning.
2. En osäker produktion i Slite från mitten av 2023 med ett stopp på några års sikt. Scenariot kan få negativa konsekvenser för svensk ekonomi och svenskt samhällsbyggande. Hur omfattande de negativa konsekvenserna blir beror till stor del på i vilken utsträckning Cementa kan ersätta kalkstenen i Slite med en alternativ försörjning av kalksten eller klinker och huruvida annan import av cement kan inledas.
3. Ett planerat stopp av cementproduktionen i Slite om fyra år. Scenariot innebär att de värsta konsekvenserna av stoppet skulle utebli. Det förutsätter dock att nödvändiga åtgärder i infrastruktur kan genomföras utan förhinder. En möjlighet i det här scenariot är etableringen av klinkerkrossar längs kusterna vilket öppnar upp för klinkerimport. Det går inte att utesluta störningar i exempelvis bygg- och anläggningsbranschen i samband med en omställning till alternativ försörjning i det här scenariot.
Förslag på åtgärder
Tillväxtanalys presenterar i rapporten även förslag på åtgärder till regeringen för att möjliggöra och underlätta import eller alternativ inhemsk försörjning av kalksten, klinker och cement:
- Undanröj hinder för import.
- Undvik lagändringar som kan hämma import.
- Överväg satsning på ökad provningskapacitet.
- Överväg försörjningsberedskap.
- Främja alternativ till cement.
- Se över tillståndsprocesserna för brytning.
- Fortsatt dialog och utredning kring logistiklösningar.
Tillväxtanalys har framför allt haft en samordnande roll i uppdraget som genomförts tillsammans med Sveriges geologiska undersökning (SGU), Boverket, Trafikverket, Statens energimyndighet och Fortifikationsverket.
Ta del av den 88-sidor långa rapporten här.
