Veidekkes nya rapport visar risk för långvarig samhällsbyggnadskris som hotar det gröna industriskiftet i norr och arbetsmarknaden i Sveriges större städer.
Veidekke skriver i pressmeddelandet att bostadsbyggandet i Sverige har kollapsat. Jämfört med 2021, då antalet påbörjade bostäder uppgick till 67 000, beräknas antalet påbörjade bostäder 2023 stanna vid cirka 29 000 och falla ned mot 25 000 2024, enligt rapporten. Utvecklingen ska vara en direkt följd av den inflations- och räntechock som drabbade hushållen efter Ukrainakriget.
En långvarig nedgång att vänta
I rapporten analyseras effekterna av hushållens minskade köpkraft, ökade byggkostnader och förändrade finansiella villkor. Förändringen av hushållens köpkraft i kombination med andra faktorer är så stark att allt tyder på att nedgången blir långvarig, minst till och med 2026 men sannolikt under återstoden av 2020-talet, enligt Veidekke.
– Det verkligt allvarliga är att all tillgänglig data tyder på att nedgången kommer att bli långvarig. Därmed riskerar kollapsen på bostadsmarknaden övergå i en långvarig samhällsbyggnadskris som hotar det gröna industriskiftet i norr och arbetsmarknaden i Sveriges storstadsregioner, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggbolaget Veidekke.
Även färre hyresrätter
Veidekkes rapport visar att byggandet av hyresbostäder kan komma att minska i minst samma omfattning som bostadsrätter och villor.
– Fastighetsbolagen pressas nu från två håll. Hyressystemet gör att man inte kan kompensera sig för kostnadsökningar. Det leder till värdefall som urholkar bolagens balansräkningar. Därmed pausar man planerade projekt. Dessutom är eran med billigt kapital historia, något som förändrar villkoren i grunden, säger Lennart Weiss.
Veidekkes rapport inleds med ett förord av Lennart Weiss och före detta bostadsminister Stefan Attefall, strategisk rådgivare till Veidekke, som tillsammans konstaterar:
– Den absolut viktigaste råvaran i byggandet av nya bostäder utgörs av kapital. Alltså måste det politiska systemet finna ett svar på de finansiella utmaningarna. Nu krävs en ny typ av ”riskdelning” mellan stat och kommun, respektive hushåll, bransch och banker. Annars kommer det att bli svårt att säkerställa arbetsmarknadens behov av fler bostäder.
