– Vi bedömer i dagsläget att vår nya betongsliper kan ersätta den hälso- och miljöfarliga kreosotimpregnerade träslipern inom ett år, säger Fredrik Holst, vd för Abetong.
Varje år anläggs cirka 40 000-120 000 nya kreosotimpregnerade sliprar, bland annat i samband med att gamla och uttjänta träsliprar byts ut. Kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera substanser med hälsofarliga egenskaper. En nyimpregnerad träsliper innehåller 5-7 kilo kreosotolja. Trafikverket uppskattar att 80 procent av kreosoten lämnar slipern under användningstiden. Kreosoten som hamnar i banvallen bryts till stor del ned. Vissa beståndsdelar finns dock kvar och begränsar möjligheterna att återanvända grus- och stenmaterialet i banvallen. Från 2018 förbjuds ämnet inom EU och dagens kreosotimpregnerade träsliper kommer då inte längre att vara tillåten.
Abetong har under drygt fyra års tid arbetat med att utveckla en betongsliper som kan ersätta den hälso- och miljöfarliga kreosotimpregnerade träslipern i spår.
Trafikverket har gjort Livscykelanalyser av Abetongs framtagna betongalternativ och jämfört det med dagens kreosotimpregnerade träsliper. Resultatet visar att Abetongs nya betongsliper har de egenskaper som gör att den är miljömässigt godkänd och ett väldigt bra alternativ till den kreosotimpregnerade träslipern.
Det tekniska huvudmålet med Abetongs nya betongsliper har varit att matcha träsliperns mekaniska egenskaper i spår.
Det är viktigt inom järnvägsbyggnation att ha liknande styvhet längs hela spåret för att undvika att dynamiska krafter framkallas när tåget passerar. Detta är orsaken till att man inte vill blanda trä och traditionella betongsliprar längs en och samma bansträckning eftersom de har stor skillnad i styvhet.
I dagsläget underhålls befintliga träsliperspår genom att träsliprar med sämst kondition byts ut mot nya träsliprar. Det behövs alltså en alternativ sliper som kan placeras slumpvis i existerande träsliperspår utan att banvallen får ökad belastning med påföljande instabilitet för spåret.
Dagens banvallar, där kreosotimpregnerade träsliprar oftast används, har en sämre kondition än de sträckningar som har betongsliprar. Det medför höga kostnader om man vill byta ut samtliga träsliprar mot vanliga betongsliprar eftersom banvallens kapacitet är för dålig och kostnaden för total ombyggnation av banvall plus spårkomponenter blir väldigt hög.
– Den stora tekniska utmaningen har varit att dels fastställa vilka strukturella egenskaper som en träsliper har och dels hur man kan matcha dem med en betongprodukt, säger Rikard Bolmsvik, som lett Abetongs utveckling av den nya slipern. Dagens specifikation för träsliprar ger inga lastkapacitetskrav eftersom varje träsliper är unik.
– Vi löste detta genom provning av enskilda träsliprar av varierad kondition samt genom att genomföra mätningar i träsliperspår och på så vis definierade vi vilka egenskaper som en träsliper har. Simuleringar av tågpassage med teoretiska beräkningsmodeller har gett hur en betongsliper ska utformas för inte störa befintlig lastupptagningssituation i befintliga träsliperspår, berättar Rikad Bolmsvik.
Baserat på detta arbete togs en prototyp fram och den har nu legat längs en teststräcka i två år.
– Mätningar på hur den nya slipersmodellen beter sig längs teststräckan har visat att vi nu har uppnått önskad funktion hos vår nya betongsliper, berättar Rikard Bolmsvik.
Abetong har nu skickat in en patentansökan och planerar tillsammans med Trafikverket en slutlig provsträcka för att slutligen fastställa utformningen av Abetongs nya ersättningssliper av betong.
