Miljöminister Andreas Carlgren och näringsminister Maud Olofsson presenterade gemensamt huvuddragen i regeringens kommande klimat- och energiproposition under onsdagseftermiddagen. Förslaget berör i stort tre handlingsplaner för förnybar energi, energieffektivisering samt en fossiloberoende fordonsflotta.
Regeringen vill införa ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till 2020 jämfört med nuläget. Det ligger i linje med EU:s beslutade, om än ej bindande, mål om energieffektivisering.
— Det är första gången som regeringen sätter ett konkret mål för energieffektivisering, det har inte funnits förut, säger Maud Olofsson.
Alliansparterna vill öronmärka ytterligare 300 miljoner kronor per år 2010-2014 för att nå effektiviseringsmålet, vilket innebär en fördubbling jämfört med redan beslutade insatser.
Hur pengarna ska användas mer konkret finns att läsa i den kommande budgetpropositionen för 2010. Klart är i alla fall att de inte kommer att gå till rotavdrag för energieffektivisering i flerfamiljsbostäder och fastigheter, som många har efterfrågat.
— Energieffektivisering är redan en väldigt lönsam åtgärd som alla fastighetsbolag borde se över. Vi vill undvika att ge pengar till lönsamma insatser, där behövs inte staten, säger Maud Olofsson.
Däremot vill regeringen ge små- och medelstora företag en check som gör det möjligt för dem att göra energikartläggning och hitta möjligheter att bli energieffektivare.
Myndigheter kommer få högre krav på sig att ställa krav på energieffektivitet i de offentliga upphandlingarna. Kommuner och landsting kommer att erbjudas möjlighet att ingå frivilliga effektiviseringsavtal där de ska få hjälp att nå sina besparingsmål.
Som föreslaget i effektivitetsutredningen så blir det dessutom krav på individuell mätning av el- och varmvatten vid ny- och ombyggnad av bostäder.
Arbetet med klimatanpassning ska utvecklas. Regeringen avsätter 300 miljoner kronor för under detta 2009-2011. Länsstyrelserna kommer att få ett övergripande samordningsansvar när det gäller klimatanpassning, vilket får kosta 25 miljoner kronor per år. Dessutom får Lantmäteriet 40 miljoner kronor under samma period för att kunna ta fram en ny höjddatabas. Det ska underlätta bedömningen av risken för ras och skred i utsatta områden.
Miljö- och klimatpropositionen kommer att presenteras i sin helhet den 17 mars.
