Under våren och sommaren 2021 har priserna för vissa byggmaterial ökat markant, bland annat avseende gips, OSB, isolering, stål och trävirke. Vad som slutligen händer med Cementas tillståndsansökan på Gotland kan sannolikt även påverka cementpriserna i Sverige i framtiden.
Enligt AB 04 / ABT 06 kap. 6 § 3 ska avtalat pris ändras med hänsyn till kostnadsändring på grund av (1) myndighets åtgärd, (2) krig eller andra krisförhållanden med liknande effekt som avser förnödenheter eller tjänster eller (3) onormal prisändring avseende material. Det avtalade priset ska bara ändras om kostnadsändringen varit oförutsebar och väsentligt påverkar kostnaden för hela entreprenaden. Bestämmelsen används främst när en entreprenör vill höja det avtalade priset på grund av ökade kostnader för entreprenören. När entreprenören begär en höjning av det avtalade priset, är det också entreprenören som ska visa att det föreligger förutsättningar för att ändra priset – dvs att kostnadsändringen är orsakad av exempelvis ett krisförhållande eller en onormal prisändring, att kostnadsändringen är oförutsedd och att kostnadsändringen har en väsentlig påverkan.
En pandemi som spridningen av coronaviruset är sannolikt ett förhållande som skulle kunna klassas som ”annat krisförhållande”, men det är fortfarande oklart om pandemin är orsaken till de höjda priserna.
För avgöra om en materialprisförändring är ”onormal” påstås det ofta att Entreprenadindex kan vara vägledande. Entreprenadindex kartlägger prisförändringar på månads- och årsbasis och på materialnivå. Med hjälp av detta index kan man således få en uppfattning av hur priset på till exempel trävirke har förändrats över tid för att sedan jämföra detta med hur priset ändrats under år 2021. Om 2021 års prisförändringar avviker från tidigare år kan det innebära att prisförändringen är onormal.
Även om det kan konstateras att kostnadsändringen är orsakad av en pandemi/epidemi eller onormal prisförändring måste kostnadsändringen också vara oförutsebar. Eftersom det fortfarande inte varit möjligt att med säkerhet slå fast vad som orsakat 2021 års prisändringar kan vissa av dem sannolikt betraktas som oförutsedda. Kostnadsändringen ska också väsentligt påverka kostnaden för hela entreprenaden. En stor prishöjning på ett visst materialslag behöver såklart inte innebära att en väsentlig påverkan på hela entreprenaden – materialkostnaden kan ju utgöra en liten andel av den totala entreprenadkostnaden. Under 1970-talets oljekris uttalade dåvarande Riksrevisionsverket för statens räkning att kostnadsökningar om mer än 3 procent skulle anses vara väsentliga.
Organisationen Byggföretagen anser att detta fortfarande kan fungera som ett riktmärke med hänsyn tagen till branschens begränsade vinstmarginaler. Föreningen Byggherrarna förordar en mer ingående bedömning av bl.a. den enskilde entreprenörens vinstmarginaler och riskkalkyler för bedömningen av om kostnadsändringen är väsentlig.
AB 04 och ABT 06 preciserar inte hur avtalat pris ska ändras, bara att så ska ske ”med hänsyn till kostnadsändringen”. I den delen går det att argumentera för att priset ska ändras krona-för-krona, men det går också att argumentera för att endast den del av kostnadsändringen som avser en onormal prisändring ska beaktas. Det går även att argumentera för att beställaren inte ska behöva bära risken för hela kostnadsändringen, utan att parterna ska dela denna risk, samt att entreprenören ska vara skyldig att vidta åtgärder för att minska kostnadsökningen.
Även om det finns möjlighet till prisändringar enligt standardavtalen finns det få domstolsavgöranden om hur de praktiskt ska tillämpas. För en entreprenör som vill höja avtalat pris kan det vara viktigt att tydligt redovisa vad som orsakat kostnadsändringen, på vilket sätt kostnadsändringen varit oförutsedd, varför kostnadsändringen har en väsentlig påverkan på kostnaden för hela entreprenaden samt vilka åtgärder entreprenören har vidtagit för att begränsa kostnadsökningen. För en beställare som tar emot en begäran om prisändring kan det vara viktigt att noggrant granska entreprenörens redovisning för att säkerställa att det överhuvudtaget föreligger en rätt till prisändring och hur stor prisändring som är rimlig.
Byggmaterialpriser har fått omfattande uppmärksamhet i entreprenadbranscherna på senare tid. Byggmaterialpriser har även fått regeringens uppmärksamhet. I april 2020 fick Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga och analysera konkurrensen inom byggmaterialindustrin. I februari 2021 meddelade Konkurrensverket att verket uppmärksammat ”indikationer på att förekommer strukturer i värdekedjan som påverkar sund prisbildning och kontroll”, bland annat genom användandet av otydliga bruttoprislistor. Konkurrensverket ska redovisa uppdraget senast den 21 december 2021. Vilka slutsatser Konkurrensverket når och vilka konsekvenser de kan få är svårt att veta i dagsläget.
Byggmaterialpriser har helt klart fått större betydelse för branschen på senare tid och kanske kan det finnas skäl för Föreningen Byggandets Kontraktskommitté att se över bestämmelserna i standardavtalen inom ramen för den pågående revideringen av AB 04 och ABT 06.
