Myresjöhus anses ha handlat vårdslöst när man uppförde hus med putsad enstegstätad fasad i Svedala.
Det menar Högsta domstolen som meddelat dom i det så kallade putsmålet.
– Domen innebär att vi inte längre kan förlita oss på typgodkännanden, säger Joakim Henriksson, vd Myresjöhus.
Myresjöhus använde sig av en konstruktion med putsad enstegstätad fasad i de 30-talet hus som uppfördes i Svedala åren 1999-2003. Husen drabbades av fukt- och mögelskador.
I mars 2015 meddelade Högsta domstolen dom i konstruktionsfrågan och man, i motsats till hovrättens friande dom, slog då fast att det var fel av Myresjöhus att använda sig av en konstruktion med putsad enstegstätad fasad .
Nu har HD prövat ytterligare delar i målet, dels om överlåtelseförbudet i entreprenadavtalen är bindande för andrahandsköparna, dels om Myresjöhus ansvar är begränsat i enlighet med ABS 95 kap. 5 § 7, alltså om felet ska klassas som väsentligt och om det har sin grund i entreprenörens vårdslöshet.
Högsta domstolen har funnit att entreprenören – trots att metoden med enstegstätade fasader i och för sig inte avvek från branschpraxis – ska anses ha handlat vårdslöst genom att inte ha vidtagit lämpliga åtgärder för att förvissa sig om fasadkonstruktionens hållbarhet innan metoden användes.
HD skriver i sin dom att det inte finns något som talar för att Myresjöhus var medvetet om riskerna med konstruktionen. Samtidigt säger man att Myresjöhus borde ha vidtagit lämpliga åtgärder för att själv förvissa sig om fasadkonstruktionens hållbarhet innan metoden användes i entreprenaden i Erlandsdal.
”Men eftersom Myresjöhus inte har visat att bolaget har genomfört någon egentlig utredningsåtgärd alls, så ska den angivna osäkerheten gå ut över bolaget och inte husköparna. Det leder till att bolaget ska anses ha handlat vårdslöst i den mening som avses i ABS 95 kap. 5 § 7”, menar domstolen.
Joakim Henriksson, vd Myresjöhus, menar att domen får stora konsekvenser för byggbranschen.
– Med utfallet i HD ställer vi oss frågande inför vilka krav som ställs på byggbranschen och vilken utredningsskyldighet bolag i branschen har när Boverket eller ledande tillverkare föreslår nya produkter eller konstruktioner. Domen innebär att vi inte längre kan förlita oss på typgodkännanden från statliga myndigheter. Jag tolkar det så att branschen nu har större utredningsskyldighet vilket sannolikt kommer att leda till begränsningar i utvecklingen av nya produkter och konstruktioner.
Högsta domstolen meddelar i dagens dom också att överlåtelseförbudet i entreprenadavtalen inte är bindande för andrahandsköparna.
”Överlåtelseförbudet i entreprenadavtalen hindrar alltså inte andrahandsköparna från att mot Myresjöhus göra gällande de rättigheter som de har övertagit från förstahandsköparna. Svaret på den första dispenserade frågan är följaktligen att överlåtelseförbudet i entreprenadavtalen inte är bindande för andrahandsköparna”, skriver HD.
Det var en oenig domstol som meddelade domen. Två av ledamöterna var skiljeaktiga, en av dem var justitierådet Lars Edlund. Han menar att det handlat om en etablerad byggmetod och att man därför inte kan säga att Myresjöhus var vårdslösa när de valde konstruktionen. ABS 95 måste ses som en av lagstiftaren godkänd avvägning av konsumentintressena i förhållande till byggbranschens intressen.
”Vid användningen av en etablerad byggmetod kan det i regel inte krävas att entreprenören ska vidta särskilda undersökningar av metodens lämplighet”, skriver han i sitt tillägg.
Även Myresjöhus juridiska ombud Peter Savin är kritisk till hur domstolen bortsett från det typgodkännande, som var utfärdat av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut), som fanns vid tiden för uppförandet.
– Domen säger ju att typgodkännanden inte är något att ha. Det resonemanget håller inte. Vi har godkända och vedertagna produkter och metoder. HD ägnar sig åt konsumentpolitik, inte juridik.
HD:s dom öppnar upp för att de drabbade villaägarna kan få skadestånd eller annan ekonomisk ersättning. Den frågan ska nu prövas av Göta hovrätt dit HD återförvisar målet.
– Vi har tagit höjd för ekonomiska konsekvenser i vårt bokslut så att vi kan agera framgent. Rent ekonomiskt får domen inte så stora konsekvenser för oss, det som oroar mig mest är att domen får konsekvenser för byggbranschen, säger Joakim Henriksson.
Frågan om rättegångskostnader i Högsta domstolen ska prövas av hovrätten efter att målet har återupptagits där.
BAKGRUND
- Myresjöhus använde sig av en konstruktion med putsad enstegstätad fasad i de 30-talet hus som uppfördes i Svedala åren 1999-2003. Husen drabbades av fukt- och mögelskador.
- Konstruktionen var mycket vanligt förekommande vid nybyggnationer i Sverige under 1990-talet och fram till år 2007.
- Myresjöhus dömdes i Eksjö tingsrätt att betala reparationskostnaderna åt fastighetsägarna.
- Göta hovrätt rev i januari 2013 upp tingsrättens dom och friade Myresjöhus från ansvar. Rätten menade att byggtekniken var godkänd när husen byggdes och att Myresjöhus inte kunde veta att den var riskfylld.
- I mars 2015 meddelade Högsta domstolen dom i konstruktionsfrågan och man slog då fast att det var fel av Myresjöhus att använda sig av en konstruktion med putsad enstegstätad fasad .
