Byggbranschen har mycket att vinna på att lyckas med AI. Det är lätt att tro att det i första hand är en teknikfråga. Men för att lyckas är det flera mjuka faktorer som behöver finnas på plats, skriver Marcus Weiland, vice vd för AI-konsultbolaget Savantic och delprojektledare inom Kraftsamling AI i Samhällsbyggandet, i sin första krönika för Byggvärlden.
Jag är ingenjör och som sådan är jag i grunden en problemlösare. Ser jag ett problem så vill jag direkt hitta en lösning. I mitt uppdrag inom projektet Kraftsamling AI i Samhällsbyggandet försöker jag stimulera fler inom samhällsbyggnadssektorn att börja med använda AI.
Jag är också pappa. Jag har upptäckt att de problemlösningsmetoder man lär sig på KTH inte är till så mycket hjälp när man vill få barnen att förbättra bordsskicket (typ använda kniv och gaffel) eller göra läxorna. Som student fick jag lära mig att analysera problemet och bryta ner det i delproblem och sedan lösa dem ett i taget (först hålla i gaffeln, sedan sticka den i maten, sedan föra den till munnen?) eller att rita en figur för att förstå problemet bättre (kanske en karta där läxbok, dotter och avståndet mellan dem är uppmätt?).
Något jag lärt mig med barn är att motivation betyder allt. Säger jag till exempel till min dotter att hon får titta på Youtube efter läxorna så blir de gjorda på nolltid. Ska samhällsbyggnadssektorn komma i gång med AI så är motivation definitivt en viktig faktor.
Förändring kan vara skrämmande
För att bli motiverad behöver man veta vad och varför. Vi börjar med vad. AI är en teknik för att hitta mönster och samband i data. Om vi samlar in data i form av avläsningar från sensorer på byggarbetsplatser så kan en AI lära sig från dessa data och göra prognoser och bedömningar. Det leder oss till varför. Med rätt data kan AI hjälpa oss att bedöma hur långt ett bygge har kommit, göra prognoser för när ett visst byggskede kan börja, upptäcka och varna för situationen där risken för olyckor är förhöjd och många andra bra saker.
Motivation räcker hur långt som helst för barn, men aldrig så motiverade vuxna kan ändå krångla till det för sig. En väldigt central mjuk faktor är företagskultur. Förändring kan vara lite skrämmande. Ibland förstärks det av att vi kallar AI:n för vår nya digitala kollega. Det tycker jag också låter otäckt. AI är ju bara ett verktyg.
Barn testar gärna nya saker men vi vuxna gör helst som vi alltid har gjort. Inom byggsektorn är marginalerna små och alla på en byggarbetsplats är specialister på sina uppgifter. Men AI fungerar oftast bäst när vi är beredda att förändra våra processer. Det kräver också en viss initial investering att utveckla en AI och ska den bli bra behöver teamet som bygger och kravställer den ofta ha flera olika kompetenser. Så roller som kanske inte brukar samarbeta måste börja göra det.
Låt oss försöka närma oss AI, både som individer och organisationer, med ett barns öppna sinne och nyfikenhet!
/Marcus Weiland,
vice vd för AI-konsultbolaget Savantic och delprojektledare inom Kraftsamling AI i Samhällsbyggandet
